Lucka 7: Efterlängtad predikan

"Äntligen stod prästen i predikstolen.
Församlingens huvuden lyftes. Så, där var han ändå! Det skulle inte bli mässfall denna söndagen såsom den förra och många söndagar förut.
Prästen var ung, hög, smärt och strålande vacker. Om man hade välvt en hjälm över hans huvud och hängt svärd och brynja på honom, skulle man ha kunnat hugga honom i marmor och uppkalla bilden efter den skönaste av atenare.
Prästen hade en skalds djupa ögon och en fältherres fasta, runda haka, allt hos honom var skönt, fint, uttrycksfullt, genomglödgat av snille och andligt liv."

Bok: Gösta Berlings saga

Författare: Selma Lagerlöf (1858-1940)

Utgivningsår: 1891

Läs också: Kejsaren av Portugallien (1914), Herr Arnes penningar (1903)

Om författaren: Selma blev inte bara den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur utan också den första svenska sådana. Hennes böcker drar in läsaren i sina magiska världar, så en kan förlora sig där. Oavsett om det bland Värmlands adliga överklass eller en torparstuga fylld av faderskärlek.

Ännu ett onödigt inlägg...

...har det blivit dags att publicera här på bloggen. I måndags eftermiddag var det dags för kulturpanel i programmet Hallå Skåne i P4 Radio Kristianstad och jag var en av panelisterna. Tillsammans med programledaren Malin Nilsson och min medpanelist Christian Wulff diskuterade jag hur kvinnor porträtteras i media, samt passade jag på att hylla två kulturfavoriter. Nämligen Meryl Streep och Selma Lagerlöf.

Fast varför är då det här inlägget onödigt? Jo, för jag vet ju att ni alla satt klistrade vid era transistorradioapparater och lyssnade med andakt. Fast om nu någon mot all förmodan skulle ha missat kulturpanelen så är det bara att använda sig av spelaren här nedanför och lyssna (eller klicka här).

December - snabbversionen

Precis som brukligt kommer sammanfattningen av december på månadens näst sista dag. Detta för att nyårsafton är vikt åt min snabbversion av året som gick. När nu december månad nästan är slut kan jag nöjt konstatera att jag hann med min lilla läsutmaning, som jag gav mig själv i november.

På två månader har jag läst sammanlagt 19 böcker, tio i november och nio i december. Därmed har jag tangerat 2011 års facit med 66 lästa böcker på hela året. Jag är mycket, mycket nöjd. Nu var inte den stora anledningen att jag ville matcha statistiken, utan att jag vill chockstarta mitt läsande efter en period med minst sagt bristfällig läslusta.

Det funkade. Läsglädjen återvände och det gjorde också att lusten att blogga ökade. Plus att utmaningen gjorde att jag prioriterade läsningen framför andra aktiviteter på kvällarna efter jobbet, såsom tv-tittande och ändlöst surfande på Wikipedia.

Facit för december blev följande:
* Nio böcker, varav sju romaner, en biografi och en reportagebok.
* Sammanlagt sidantal blev 2492.
* Alla nio lästes på svenska.
* Svenska var också originalspråket för sex av böckerna. De övriga hade ryska, kinesiska respektive franska som originalspråk.

Och här har ni läslistan:
* Metro 2034 av Dmitrij Gluchovskij
* Drottning Victoria av Sverige av Stig Hadenius
* Hundarna av Ola Nilsson
* Änglarna av Ola Nilsson
* Kärleken gömmer minnet av Ola Nilsson
* Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf
* Vitlöksballaderna av Mo Yan
* Oligarkerna av Claes Ericson
* Kod 400 av Sophie Divry

Lucka 7: Gösta Berling

"De sågo en lång, grå linje stryka fram längs gärdsgården. Där fanns minst ett dussin av dem."

Anna blev inte rädd. Dagen hade varit rikt välsignad med äventyr, och natten lovade att bli den lik. Detta var liv, att ila fram över gnistrande snö, trotsande vilddjur och människor."

Den fallne prästen Gösta Berlings charm övervinner inte bara de fagra fröknarna Anna Stjärnhök, Marianne Sinclaire och Elisabeth Dohna, utan även den barska majorskan på Ekeby. Och som läsare snärjar han en i sitt garn nästintill från första sidan i Selma Lagerlöfs magiska Värmlandsepos.

För Gösta är inte bara en försupen narr som blir en av majorskans kavaljerer på Ekeby. För han när också en sida som med rätta kan kallas för övernaturlig. Bara det faktum att han ingår en pakt med djävulen tyder på detta, men också hans förmåga att förföra traktens damer.

Min favoritscen med denne kavaljer är utan tvekan när han och Anna Stjärnhök i en släde jagas av en flock vargar efter julbalen på Borg. När självaste naturen tycks göra allt för att de ska bli blodtörstiga rovdjurens byte.

Juli - Snabbversionen

Det märkliga med juli är att jag orkade läsa överhuvudtaget. George Orwells Nineteen Eighty-Four gick ju ganska smidigt, men läslusten försvann ungefär halvvägs genom första kapitlet av The Crying of Lot 49. Och det faktum att jag precis efter midsommarhelgen köpte alla sju säsonger av Vita huset. Det visade sig vara en stark konkurrent mot böckerna om min uppmärksamhet.

I början av juli deltog jag återigen i kulturpanelen i P4 Radio Kristianstad, där jag diskuterade sommarvanor och ovanor. Samt tipsade lite om kulturkonsumtion som passar sig för sommaren.

Facit för juli blev följande:
* Sex lästa böcker, varav fem romaner och en novellsamling.
* Sammanlagt sidantal blev 1 035 sidor.
* Fyra böcker lästes på engelska, två på svenska.
* Fyra av böckerna har engelska som originalspråk och två har svenska.

Och här har ni läslistan:
* Nineteen Eighty-Four av George Orwell
* The Crying of Lot 49 av Thomas Pynchon
* The Virgin Suicides av Jeffrey Eugenides
* Fahrenheit 451 av Ray Bradbury
* Det andra målet av Jonas Karlsson
* Herr Arnes penningar av Selma Lagerlöf

Semesterplaner

Avslutade veckan med en fika med min syster och svåger. Det blev en kopp kaffe, en kanelbulle och ett litet glas whisky. Dessutom fick jag då även det presentkort som ligger till grund för min semesterresa i augusti. 

Då ska jag nämligen åka inlandsbanan. Eftersom det innebär tågresa, vandrarhem och förhoppningsvis avkopplande stunder i skön naturmiljö så måste jag redan nu fundera på vilka böcker jag ska ha med mig.

Jag har ju en del böcker i hyllan som bara väntar på att läsas, som Jane Eyre, Foucaults pendel eller De vilda detektiverna. Och det är bara romanavdelningen. Har också samlat på mig en del sakprosa och biografier som pockar på uppmärksamhet.

Eller så kör jag på omläsningslinjen och tar mig med gamla favoriter som Doktor Glas, Kejsaren av Portugallien eller Markurells i Wadköping. Och det är bara tre av de svenska, det finns några utländska favoriter, som till exempel Nineteen Eighty-Four, Song of Solomon eller Grapes of Wrath som också skulle kunna bli bra ressällskap.

Å andra sidan så kanske jag köper något nytt jag kan ha med mig. Undrar hur många böcker jag kan släpa med mig. För det värsta som kan hända är att jag plötsligt inte har något att läsa. Någon som har några bra förslag på semesterläsning.

Om jag nu tvunget måste...

En vän skickade den här länken till mig i går på Twitter. Det är sajten ShortList.com som har frågat 40 kändisar om vilka är deras favoritböcker. Och det är ju alltid kul att läsa. Till exempel är Barack Obamas favoritbok Song of Solomon av 1993 års Nobelpristagare Toni Morrison, fantastiska skådespelaren Kate Winslet nämner Therese Raquin av Émile Zola och Daniel Radcliffe har Mästaren och Margarita av Mikhail Bulgakov som sin favorit.

Denna lista ledde till en diskussion med en annan vän om vilka böcker vi själva skulle nämna om vi deltog i en liknande enkät. Mitt problem med en sådan fråga är att den får mig att vilja kasta mig in i ett resonemang med syfte att jag skulle få nämna så många böcker som möjligt. Men om jag någon nu verkligen tvingade mig att bara nämna en.

Då skulle jag säga Mästaren och Margarita. Men nu har jag lite utrymme att bre ut mig på så följande böcker så skulle vara ett lika rätt svar på frågan: "Vilken är den favoritbok?"

• Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf
• Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
• Middlesex av Jeffrey Eugenides
• The Lord of the Rings av J.R.R. Tolkien
• Song of Solomon av Toni Morrison
• Orlando av Virginia Woolf
• Of Mice and Men av John Steinbeck
• To Kill a Mockingbird av Harper Lee
• Farmor och vår Herre av Hjalmar Bergman
• 1984 av George Orwell

Nå, vilken är din favoritbok? Och dina bubblare?

Tio boktips dagen till ära

Övre raden från vänster: Harper Lee, Hilary Mantel, Petina Gappah,

Yiyun Li och Selma Lagerlöf. Undre raden från vänster: Wisława Szymborska, 

Maria Wine, Toni Morrison, Virginia Woolf och Ursula K. Le Guin

Den 8 mars är som bekant internationella kvinnodagen. Dagen till ära tänkte jag helt enkelt bara tipsa om tio kvinnliga författare vars böcker jag tycker väldigt mycket om.

Det är en salig blandning av det mesta. Nationalitet, genrer och tidsperioder. Jag rekommenderar varmt att ni läser varje bok på min lista.

Listan med mina rekommendationer är skriven utan någon inbördes rangordning.

* The Left Hand of Darkness av Ursula K. Le Guin

* Paradise av Toni Morrison

* Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf

* Wolf Hall av Hilary Mantel

* Orlando av Virginia Woolf

* To Kill a Mockingbird av Harper Lee

* Lövsus i Moll av Maria Wine

* Dikter 1945-2002 av Wisława Szymborska

* Sorgesång för Easterly av Petina Gappah

* Be för mig i tusen år av Yiyun Li

Hoppas ni får en trevlig lässtund!

Lucka 5: Gösta Berlings saga

"Äntligen stod prästen i predikstolen."



Bakom dagens lucka hittar vi två filmatiseringar av samma bok, nämligen Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. Först har vi filmen från 1924 och där hittar vi en 19-årig Greta Garbo i rollen som grevinnan Elisabeth Dohna. Hennes genombrottsfilm för övrigt. Den andra filmatiseringen är tv-serien från 1985 med en magnifik Margareta Krook i rollen som majorskan på Ekeby.

Båda adaptioner har på kornet fångat magin i Selma Lagerlöfs fullkomligt magiska roman. Det intressanta dock med både boken och adaptionerna är att jag vid första läsningen/titten inte fängslats alls. Det är först när jag läst om boken och sett om både filmen och tv-serien som jag fastnat för dem. Och insett deras storhet.

Böcker som fått mig att gråta

En mycket spännande och intressant diskussion uppstod på Twitter på temat böcker som fått mig att gråta.

Några böcker från min egen lista:
* Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf
* The Remains of the Day av Kazuo Ishiguro
* Mio min Mio av Astrid Lindgren
* Mannen som älskade Yngve av Tore Renberg
* Song of Solomon av Toni Morrison
* The Bluest Eye av Toni Morrison
* Of Mice and Men av John Steinbeck
* The Year of Magical Thinking av Joan Didion

Vilken bok har fått dig att gråta? Skriv gärna en kommentar.

Lucka 24: Kejsarn av Portugallien

Då var vi framme vid den sista luckan i min bloggjulkalender, som dessutom blir inlägg nummer 150 på bloggen. Där ser man julafton och bloggjubileum på samma gång. Och bakom den sista luckan gömmer sig min favorit ur Selma Lagerlöfs produktion.

Kejsarn av Portugallien är en finstämd och sorglig historia om Jan i Skrolycka och hans kärlek till sin enda dotter Klara Fina Gulleborg.

Dottern, som Jan älskar över allt annat, flyttar till Stockholm och hör sedan aldrig av sig. Jan i Skrolycka drivs då in i en fantasivärld där han är kejsaren av Portugallien och hans dotter är kejsarinnan.

Boken utspelar sig i 1860- och 70-talets Värmland och platserna är tagna ur verkligheten, om än något maskerade. Även persongalleriet innehåller lätt förtäckta karaktärer ur verkligheten. Bland annat dyker Selma själv tillsammans med sina systrar Anna och Gerda, dock under annat namn.

1992 gjorde Lars Molin en fenomenal filmatisering med Ingvar Hirdwall i rollen som kejsaren. Det var tack vare den som jag läste boken och sedan även gick vidare till andra delar av Selma Lagerlöfs författarskap.

Kejsarn av Portugallien är som sagt min absoluta favorit ur Selmas produktion. Men som jag sade till min kollega Johan, så är det ju så att när man graderar Selmas böcker handlar det väldigt mycket om nyanser och små gradskillnader. Ingen av hennes alster är ju dåliga.

Dagens citat: "Men Jan i Skrolycka var rent häpen över sig själv, som hade kunnat hitta på något så fint som att ta solen till gudmor. Ja, han hade blivit en annan människa i det ögonblicket, då den lilla flickan blev lagd i armarna på honom." (Kejsarn av Portugallien från 1914)

Traditionella fynd

I går var det sista dagen på en mycket trevlig jobbtradition. Nämligen det årliga bokbordet på redaktionen. Jag missade tyvärr de två första bokborden, men är mycket nöjd med vad jag kom över från det tredje.

Det blev fyra böcker totalt. Två biografier, en roman och en litteraturvetenskaplig bok. Här kommer listan på fynden.

• Den gyllene paviljongens tempel av Yukio Mishima. Den tog jag för att jag har läst mycket om Mishima, men aldrig något av honom. Bland annat har min före detta kollega Clemens Altgård skrivit mycket om Mishima, vilket har väckt min nyfikenhet. Vet dock inte om jag börjar i rätt ände, men det får tiden utvisa.
• Litterära besvär av Katarina Bernhardsson. En litteraturvetenskaplig undersökning av hur sjukdom skildras i samtida svensk prosa. Ska bli intressant att läsa.
• Drottning Victoria av Sverige av Stig Hadenius. Biografi om Gustaf V:s hustru Victoria av Baden. Jag har tidigare läst Stig Hadenius biografi om just Gustaf V, en mycket bra sådan.
• Sveriges mest hatade man av Jan Berggren. En biografi om Karl XII:s närmsta rådgivare. Holsteinaren George Heinrich von Görtz.

Min kollega Eva har skrivit om sina fynd här, här och här.

Tilda Swinton som Jadis, the White Witch
i filmen Häxan och lejonet.

Missa förresten inte min kulturartikel i Skånska Dagbladet. Den ingår i kulturredaktionens serie om vinter i litteraturen. Jag har skrivit om hur vintern får spela en skurkroll i många böcker och tar som exempel bland annat Gösta Berlings saga, Häxan och lejonet samt Sagan om ringen. Även den Prosaiska Eddan av Snorre Sturlasson slank med på ett hörn.

22 hack i bokhyllan

Selma Lagerlöf tar emot
priset ur Gustaf V:s hand.
Illustration: Svenska
Dagbladet, 1909

I ett tidigare inlägg berättade jag att jag för cirka tolv år sedan beslutade mig för att läsa alla Nobelpristagare i litteratur. Väldigt pretentiöst kan tyckas, men samtidigt, varför inte läsa så många som möjligt.

Hur har då projekt Nobelpris fallit ut? Av hittills 106 pristagare har jag hunnit med 22 stycken. Vissa har bjudit på helt fantastiska läsupplevelser, som till exempel Toni Morrison och Selma Lagerlöf, och blivit favoriter för livet.

Andra har blivit lästa, men inte lämnat något större avtryck hos mig. Vissa gillar jag verkligen inte. I denna kategorin hamnar bland annat Günter Grass och V.S. Naipaul. Men det är ju lite det som är tjusningen med Nobelpriset att man får nys om författare man kanske inte har hört talas om tidigare.

Lite statistik om de 22 jag har hunnit med än så länge. Jag har lyckats pricka alla pristagare från alla årtionden utom 1930-talet. Det årtionde jag har läst flest pristagare ifrån är 90-talet, där jag har läst fem stycken.

Fem stycken kvinnliga och 17 manliga har det blivit, det vill säga av de pristagare jag läst har cirka 22 procent varit kvinnor. I jämförelse har elva procent av alla pristagare i litteratur varit kvinnor.

Och här kommer listan på de nobelpristagare jag har läst:

1. 1907 – Rudyard Kipling, Storbritannien
2. 1909 – Selma Lagerlöf, Sverige
3. 1916 – Verner von Heidenstam, Sverige
4. 1925 – George Bernard Shaw, Irland
5. 1945 – Gabriela Mistral, Chile
6. 1946 – Hermann Hesse, Schweiz
7. 1948 – T.S. Eliot, USA/Storbritannien
8. 1951 – Pär Lagerkvist, Sverige
9. 1954 – Ernest Hemingway, USA
10. 1957 – Albert Camus, Frankrike
11. 1962 – John Steinbeck, USA
12. 1969 – Samuel Beckett, Irland
13. 1974 – Harry Martinson, Sverige
14. 1978 – Isaac Bashevis Singer, USA
15. 1982 – Gabriel García Márquez, Colombia
16. 1993 – Toni Morrison, USA
17. 1996 – Wisława Szymborska, Polen
18. 1997 – Dario Fo, Italien
19. 1998 – José Saramago, Portugal
20. 1999 – Günter Grass, Tyskland
21. 2001 – V.S. Naipaul, Storbritannien
22. 2007 – Doris Lessing, Storbritannien

Det var min lista. Om ett år blir det dags att uppdatera den med nya pristagare. Men tills dess. Hur många Nobelpristagare har du hunnit med att läsa?

Hoppsan!

Det smög visst in ett litet missförstånd i mitt förra inlägg rörande Jan Guillous inspiration till böckerna om Arn. Det stämmer att han inspirerades av en stenrelief på Forshems kyrka. Jag hade dock fel om vad den föreställer.

Stenreliefen ovanför porten till
Forshems kyrka.

Jag trodde att reliefen visade tempelherrarnas sigill med två riddare som rider på samma häst. Det reliefen ovanför kyrkporten visar är hur Jesus välsignar kyrkan. Till vänster syns stenmästaren och till höger den storman som har donerat medel så att kyrkan kunde byggas. Ingen av dem är dock kända till namnet. Fast det som gör Forshems kyrka så speciell är att den tillägnades den heliga graven. Under tidig medeltid tillägnades de flesta kyrkor åt den heliga jungfrun.

Är fortfarande på semester och har nu kommit fram till Söderköping. Sedan förra inlägget har jag besökt Läckö slott, Sjötorp, tillbringat helgen i en stuga i Värmland, gjort en utflykt till Grythyttan och besökt Gripsholms slott. Turen till Grythyttan var väldigt speciell eftersom jag bodde där i två år.

I Grythyttan hann jag också besöka det otroligt fina och bra antikvariatet som finns där. Gjorde dessutom två fynd. Köpte Den otröstade av Kazuo Ishiguro och en samlingsvolym med Herr Arnes penningar och En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf.

Dagens citat: "Då blev Elsalill funnen och förd ned på isen och buren in till Marstrand, och alla kvinnor i staden gräto över den unga jungfrun, som hade älskat en ogärningsman och gett sitt liv för att fördärva den hon älskade." (Ur Herr Arnes penningar)

"Det var en skön höstdag mot slutet av trettiotalet. På den tiden fanns i Uppsala ett högt, gult tvåvåningshus, som stod underligt ensamt på en liten äng, långt borta i en utkant av staden. Det var ett rätt ruskigt och otrevligt hus, men det förskönades av den massa vildvin, som växte där, och som på solsidan krälade så högt uppför den gula väggen, att det alldeles omramade de tre fönstren i övervåningen." (Ur En herrgårdssägen)

Befria "sagotanten"

Upptäckte att jag faktiskt inte har skrivit ett inlägg om Selma Lagerlöf. Inte för att det är ett måste att skriva om henne som svensk bokbloggare, men jag gillar ju verkligen hennes böcker. Därför känns det lite nonchalant.

Därför kom jag på att jag faktiskt har ett färdigskrivet inlägg om Selma Lagerlöf på min andra (och numera vilande) blogg Wikipepe. Inlägget skrevs i december 2008 med anledning av att SVT:s juldrama det året skapade lite kontroverser för att Selma Lagerlöf framställdes inte bara som lesbisk, utan även som köpare av sexuella tjänster. Så nedanför följer mitt inlägg från julen 2008 om Selma Lagerlöf.

Apropå allt ståhej kring SVT:s juldrama om Selma Lagerlöf och hennes lesbiska förhållande med Sophie Elkan och Valborg Olander.

Selma med Sophie Elkan (1894)

Jag tror faktiskt inte att de som protesterar, som till exempel Elisabeth Lagerlöf (Selmas brorsons dotter), egentligen har något problem med att Selma porträtteras som lesbisk. Deras problem ligger i att serien ger henne en sexualitet.

Ända sedan hon fick sitt genombrott med Gösta Berlings Saga har Selma satts på en piedestal som hela Sveriges lilla sagotant. Eller som PO Enquist skriver i Expressen; "som en sval, resignerad och vis sibylla". Med ett sådant epitet måste hon avsexualiseras och den enda giltiga synen av henne är som den visa kvinnan som lever för att skriva och skriver för att leva.

Sanningen är ju den att ingen av oss vet om Selma föredrog kvinnor eller män i sängen. Eller om hon var asexuell. Även om hennes korrespondens med kvinnorna i sitt liv ger indicier som tyder på att hon var homosexuell, eller i alla fall bisexuell.

Jag ser SVT:s miniserie som intressant fiktion. Där manusförfattarna har ställt sig frågan: "Tänk om Selma var lesbisk, hur hade de två dagarna vi skildrar då sett ut?"

Självklart var Selma Lagerlöf först och främst en människa. Och som alla människor var hon mångfacetterad. Där sexualiteten var en liten del av den stora helheten.

I slutändan anser jag ändå att det är egalt om hon var lesbisk eller inte. Hennes böcker blir inte sämre eller bättre av att hon var hetero-, homo, bi- eller asexuell. Selma Lagerlöfs böcker kommer alltid att ha en fast plats i den svenska litteraturens parnass.

Så till alla er som upprörs över SVT:s drama. Slappna av! Slå er ner i favoritfåtöljen och läs en av hennes böcker i stället. Då får ni svaret på varför Selma aldrig kommer att glömmas bort.

Nä, befria vår sagotant från dylika föreställningar och låt henne bara vara Selma Lagerlöf, en av våra främsta författare genom tiderna.

Nedan ett klipp från tv-serien Kejsarn av Portugallien från 1992 där Ingvar Hirdwall gör en magnifik insats som den stackars Jan i Skrolycka. Regi av Lars Molin.

Dagens citat: "Men Jan i Skrolycka var rent häpen över sig själv, som hade kunnat hitta på något så fint som att ta solen till gudmor. Ja, han hade blivit en annan människa i det ögonblicket, då den lilla flickan blev lagd i armarna på honom." (Kejsarn av Portugallien från 1914)

"Torarin såg tydligt, att bakom sir Archie smög sig en ung jungfru i sid, grå klädnad, men sir Archie såg henne inte. Då han vände huvudet tillbaka, stod hon orörligt stilla, och sir Archies egen skugga lade sig mörk och bred över henne och dolde henne." (Herr Arnes Penningar från 1904)