onsdag 31 augusti 2011

Augusti – Snabbversionen

Då var augusti månad snart ett minne blott. Nu återstår det bara fyra härliga månader av läsning detta året. Har nu bott in mig i lägenheten, hittat den perfekta läsställningen i soffan och påbörjat återknytningen av bekantskapen med alla böcker i mitt bibliotek som varit så sorgligt nonchalerade.

Tittar man på antalet böcker jag läst så har jag nog mer än väl kompenserat för det något fattiga resultatet i juli. Totalt elva böcker har det blivit under augusti månad. Jag har dessutom blivit något flitigare på att blogga och framförallt att recensera böcker, även om jag fortfarande ligger sorgligt efter. Däremot valde jag inte att recensera varje enskild Harry Potter-bok, istället tänka jag skriva ett samlande inlägg om alla sju böckerna istället.

Facit för augusti blev följande:
* Elva lästa böcker, varav åtta romaner, två kortromaner och en biografi.
* Sammanlagt sidantal blev 4929.
* Fyra böcker lästes på svenska, de övriga sju på engelska.
* Nio hade engelska som originalspråk, en hade svenska och en ryska.

Och här kommer läslistan:
* Harry Potter and the Chamber of Secrets av J.K. Rowling
* Harry Potter and the Prisoner of Azkaban av J.K. Rowling
* Harry Potter and the Goblet of Fire av J.K. Rowling
* Harry Potter and the Order of the Phoenix av J.K. Rowling
* Harry Potter and the Half-Blood Prince av J.K. Rowling
* Harry Potter and the Deathly Hallows av J.K. Rowling
* Katarina av Medici av Leonie Frieda
* My Sister, My Love av Joyce Carol Oates
* Den vassa eggen av W. Somerset Maugham
* En diaboliad av Mikhail Bulgakov
* Bödeln av Pär Lagerkvist

Det var väl på tiden

I morse började jag läsa Ciderhusreglerna av John Irving. Vilket verkligen var på tiden kan man tycka, med tanke på att boken stått i mina olika bokhyllor i snart tolv år utan att jag kommit till skott. Jag fick den nämligen i födelsedagspresent (eller om det var julklapp) av min syster 2000, strax efter det att Lasse Hallströms filmatisering hade haft premiär.

Varför har det då inte blivit av tidigare? Det kan jag väl egentligen inte svara på, men det har väl helt enkelt varit så att  det hela tiden har funnits böcker jag hellre har läst. Men nu har jag i alla fall tagit mig i kragen och börjat läsa berättelsen om Homer Wells och doktor Wilbur Larch.

tisdag 30 augusti 2011

Recension: En diaboliad av Mikhail Bulgakov

Året är 1921 och vi befinner oss i Moskva. På HuvCentLagTändMat* sitter Bartolomeus Korotkov säkert som byråsekreterare, eller gör han? För märkliga saker händer kring honom. Det börjar med att istället för lön får de anställda tändstickor, som inte fungerar.

Snart har Korotkov förlorat både jobb och identifikationspapper. Och allt som händer tycks hänga samman med den korte man med äggformat huvud som nyss blivit chef på HuvCentLagTändMat. En man som utan att tveka beordrar att alla kvinnliga kontorister ska förses med militärkalsonger innan han ilar vidare. En mycket märklig man vid namn Callsing.

Korotkov dras omgående in i en märklig och absurd jakt efter sitt jobb, sin identitet och sitt förstånd genom Moskvas gator och den sovjetiska byråkratin.

Mikhail Bulgakov
Mikhail Bulgakov skrev En diaboliad 1924 och den kan närmast ses som en stilstudie inför hans stora livsverk Mästaren och Margarita, som gavs ut först 27 år efter hans död. Det är samma tematik, skruvade absurdism och bitande samhällskritik.

Inbitna läsare av Mästaren och Margarita kommer definitivt känna igen sig, men också njuta av skillnaderna. För det första är tempot, som är minst sagt hisnande. Hela berättelsen har ett otroligt och som läsaren springer man hela tiden ett steg bakom huvudpersonen Korotkov. När väl sista sidan är läst flämtar, som om jag precis har sprungit genom halva Moskva personligen.

Att Callsing, antagonisten Korotkov jagar genom hela boken, ska ses som djävulen står bortom allt tvivel då denne ibland avger en svaveldoft och i ett ögonblick förvandlas till en stor svart katt. Något som minst sagt känns igen från Mästaren och Margarita.

Fast i mina ögon är Callsing ingen Woland, ingen mäktig Antikrist, som är den stora ondskan och Guds antites. Snarare vill jag dra paralleller till Behemot och Korovjev från Mästaren och Margarita. Callsing får snarare representera den lilla ondskan, den som ställer till med förtret och bekymmer, sticker käppar i hjulen och förstör, men som inte opererar utifrån en stor kosmisk plan.

Precis som jag nämnde tidigare är En diaboliad skarpsinnigt formulerad kritik mot den sovjetiska statsapparaten och dess byråkrati. Bulgakov klär av sin huvudperson Korotkov all hans förnöjsamma bekvämlighet och visar upp honom för den opportunist han är. Ett tema som senare går igenom i Mästaren och Margarita, där Korotkovs motsvarigheter blir Varietéteaterns ledargarnityr.

*HuvCentLagTändMat = Huvudcentrallagret för tändsticksmaterial

söndag 28 augusti 2011

Recension:
My Sister, My Love av Joyce Carol Oates

Det är med nöjd utmattning jag läser sista sidan i My Sister, My love. Nöjd för att det har varit en spännande och förträfflig läsning. Utmattad för att Joyce Carol Oates har serverat mig en berättelse som har varit främst känslomässigt, men stundtals även fysiskt, uttröttande.

Huvudpersonen i boken är Skyler Rampike, en man på 20 år, som berättar sitt livs historia. Han är nämligen storebror till lilla Bliss Rampike. Hon är vid sex års ålder en framgångsrik och hyllad konståkerska, på väg mot nationellt kändisskap.

Då drabbas den utåt sett lyckliga familjen Rampike av en katastrof. Lilla Bliss hittas mördad i pannrummet. Hela livet slås i spillror för Skyler och hans föräldrar Bix och Betsey. Intresset för mordet gör att familjen med jämna mellanrum valsar genom pressen, främst då olika former av skvallertidningar och billiga talkshows.

Joyce Carol Oates har låtit sig inspireras av det verkliga mordet JonBenét Ramsay, en sexårig deltagare i skönhetstävlingar för barn, som mördades 1996 och vars familj fortfarande valsar runt i amerikanska tabloider.

My Sister, My Love är Skylers berättelse om mordet, sin uppväxt och sin familj. Och det är flera olika Skylers vi får möta. Den lilla pojken som står i centrum för berättelsen, den unge vuxne Skyler som på avstånd betraktar och berättar sin historia, tonårs-Skyler som efter mordet transporteras runt på olika mentalsjukhus, vårdhem och internat. Alla med sin egen röst och berättarstil, sammanhållna endast av behovet av att berätta SANNINGEN om sin syster och sin familj.

Självklart blir det ingen linjär berättelse, vare sig kronologiskt eller tematiskt. Nej, berättar-Skyler rör sig fram och tillbaka, kommer med utvikningar om olika företeelser. Det kan verka invecklat med så många olika huvudpersons-jag och narrativa lager i en roman, men Joyce Carol Oates ror i land med det. Stundtals under läsningen glömmer jag nästan bort att det är en historia skriven av en 70-årig kvinna för hon lyckas göra karaktärerna och främst då Skyler så verklig att han nästintill kliver fram ur boksidorna.

Romanen är också en svidande vidräkning med den amerikanska fascinationen att bli känd till varje pris, att få sin femton minuter i rampljuset. Detta kombineras då även med den, i mina ögon, tragiska behovet för vissa föräldrar att förverkliga sina egna drömmar genom sina barn. I My Sister, My Love är det Betsey Rampike som försöker få till den konståkningskarriär hon själv förvägrades.

Joyce Carol Oates ger också en känga till amerikansk media och deras närgångna rapportering och utnyttjande av offer för spektakulära händelser. I bokens fall de anhöriga till en mördad barnstjärna, men det hade lika gärnat kunnat vara en naturkatastrof eller terrorattentat. Genom hela boken kämpar Skyler mot media för att slippa se sitt och sin familjs liv åter dissekerat i artiklar, tv-program och reportageböcker skrivna av personer ”insatta” i fallet.

Utan att avslöja för mycket dras Skylers behov av frid kontra upprättelse för sig och sin syster till sin spets på romanens sista skälvande sidor. En upplösning som inte bara gör att Skyler utan också läsaren uppnår katarsis.

My Sister, My Love är Joyce Carol Oates i högform och hon bjuder på rejäla rallarsvingar rakt upp i ens känslomässiga solar plexus. Utan tvekan är det något av det bästa hon skrivit och jag kan varmt rekommendera den till alla, för detta är inte bara en roman för inbitna Oates-fans. Läs den och njut av riktigt bra modern skönlitteratur.

Dagens citat: "SKYLER HELP ME          SKYLER I AM SO LONELY IN THIS PLACE SKYLER I AM so afraid           I hurt so Skyler          you won't leave me in this terrible place will you          Skyler?
Nine years, ten months, five days,
This child-voice in my head." (Inledningen av My Sister, My Love.)

"Subjektiviteten är sanningen." (Søren Kierkegaard)

torsdag 25 augusti 2011

När tåget är försenat

I morse när jag kom till centralen i Malmö och skulle ta tåget till jobbet i Hässleholm visade det sig att det var försenat. Så för att lindra min irritation tog jag en sväng inom Pocket Shop som tydligen öppnar redan vid sex (eller halv sju) på morgonen.

Tanken var inte att jag skulle införskaffa några ny titlar till hemmabiblioteket. Utan min tanke var mest att gå en runda och titta (och smygläsa) lite. Det var ju en fin tanke. Í slutändan köpte jag tre böcker innan jag gick ner till perrongen och satte mig på tåget.

Bok nummer ett blev Gregorius av Bengt Ohlsson. Den valdes enbart för att jag läste om Doktor Glas i början av sommaren. I Gregorius berättas i grunden samma historia fast ur pastor Gregorius perspektiv.

Nästa bok jag valde var novellsamlingen Pappersväggar. Alla trogna läsare av bloggen vet ju att John Ajvide Lindqvist är en av mina favoriter och just Pappersväggar är den enda av hans böcker jag inte läst. Ännu!

Slutligen köpte jag även John Irvings senaste roman Sista natten i Twisted River. Irving har jag tyckt om enda sedan jag såg filmatiseringarna av Garp och hans värld samt Hotel New Hampshire. Därefter har jag självklart läst hans böcker också, men det var några år sedan, så jag ser fram emot att få återuppta bekantskapen.

söndag 21 augusti 2011

Recension: Katarina av Medici av Leonie Frieda

Första gången jag kom i kontakt med den franska drottningen Katarina av Medici var genom en av min pappas Fantomen-tidningar. Äventyret som jag läste utspelar sig i Paris år 1572 och självklart fick jag lära mig att Fantomen spelade en viktig roll under den massaker som gått till historien som Bartolomeinatten.

Även om jag lärde mig ganska snabbt att Fantomens roll i hela händelseförloppet var fiktiv så fortsatte historien om Bartolomeinatten att fascinera och särskilt då en av huvudpersonerna, nämligen Katarina av Medici.

Katarina av Medici
Efter att ha läst Leonie Friedas omfattande biografi om den florentinska köpmannadottern som blev fransk drottning håller fascinationen i sig. Katarina av Medici är en imponerade och handlingskraftig kvinna, som lyckades dominera fransk 1500-talspolitik i tre decennier. Hon var inte bara gift med en fransk kung (Henrik II), utan även mor till tre (Frans II, Karl IX och Henrik III) samt svärmor till en (Henrik IV).

Leonie Frieda bjuder på en mastig, komplett och kompakt genomgång av Katarinas liv från födsel till död. Och det här är en biografi som kräver sitt av läsaren, men som också ger mångfalt tillbaka. För som alltid när en central historisk gestalt porträtteras så blir det inte bara en genomgång av dennes liv och gärning, utan också en undersökning av den tid personen levde och verkade.

När jag väl har läst ut boken och avklarat resan genom Katarina av Medicis liv så finns fortfarande fascinationen och intresset för henne kvar, men min frågor har blivit besvarade. Vad mer kan begäras av en biografi? I mina ögon är det ju också syftet med denna genre. Besvara våra frågor om huvudpersonen, men inte förstöra intresset för densamma.

Bartolomeinatten. Propagandamålning
från 1580-talet av Francois Dubois.
Leonie Frieda bjuder också på en imponerande notapparat och en utförlig litteraturlista om man nu som läsare skulle vilja gå vidare och fördjupa sig ännu mer i fransk 1500-talshistoria. Plus i kanten att noterna med källhänvisningar markeras med siffra och så får man slå upp noten i slutet av boken, medan små stjärnor betecknar fotnoter som ger kompletterande information. Precis så som jag vill ha det! Även bildmaterialet är rikt och koncentrerat till tre block, jämnt utportionerade i boken, tryckt på ett blankare och tjockare papper för att ge rättvisa åt återgivningarna av tavlor och teckningar.

Tyvärr irriteras jag av en del korrekturfel. Både i de släktträd och kartor som inleder boken, men också i den löpande texten. Många beror dessutom på översättaren. Exempelvis blir vissa personer både mostrar och fastrar till Katarina, vilket bara kan innebära att översättaren har slarvat och inte hållit reda på exakt hur engelskans ”aunt” ska översättas. Svenskan tenderar ju att vara mer specifik än både engelskan och franskan när det gäller släktbeteckningar. I slutändan blir dessa små korrekturfel endast tillfälliga kosmetiska irritationer, men de finns där.

Château de Chenonceau
Jag kan verkligen rekommendera denna biografi om Katarina av Medici. Det är en intressant bok om ett fascinerande och spännande livsöde. Utan Katarina hade vi till exempel inte kunnat få uppleva sådana arkitektoniska pärlor som Château de Chenonceau. Hon var en stor konstmecenat och stödde flera framstående arkitekter, konstnärer och författare. Katarina lade grunden till den franska kultur som blev så dominerande under 1600- och 1700-talen.

Dagens citat: "Catherine de' Medici, on the contrary, saved the crown of France; she maintained the royal authority in the midst of circumstances under which more than one great prince would have succumbed." (Honoré de Balzac i sin bok Om Katarina av Medici)

måndag 15 augusti 2011

Krya på mig-läsning

På grund av lite allmän krasslighet, magont och illamående så tillbringas måndagen nedbäddad i soffen under favoritfilten. Självklart krävs det litterärt sällskap för att utstå denna tillfälliga ynklighet. På mitt improviserade soffbord ligger därför två böcker, varav förhoppningsvis kommer att läsas ut under dagen.

Den första boken som ska läsas är Leonie Friedas biografi om en av världshistoriens mest intressanta och fascinerande kvinnor. Nämligen Katarina av Medici, som var drottning av Frankrike och tillika mor till tre franska kungar. Dessutom var hon svärmor till både den skotska drottningen Maria Stuart och den franske kungen Henrik IV. Katarina av Medici misstänks även ligga bakom Bartolomeinatten då franska hugenotter i Paris massakrerades.

Sedan har jag boken som ska läsas ut inom den snaraste. En bok som jag har hållit på med ett tag. Jag pratar självklart om My Sister, My Love av Joyce Carol Oates. Den sattes paus under HP-läsandet. Anledningen var nu inte endast att jag ville läsa Harry Potter istället, utan mycket berodde på att berättelsen om Skyler Rampike är så otroligt intensiv att jag behövde komma upp till ytan och hämta andan lite innan jag avslutar boken.

lördag 6 augusti 2011

Även en velig BiblioPepe hittar böcker

Tog en sväng in på SF-bokhandeln på lördagsförmiddagen innan jag tog bussen till Hörby. Ett besök som tog sin stund på grund av den galopperande velighet jag drabbas av så fort jag sätter foten i den butiken. För jag vill köpa hela sortimentet eller i alla fall ett ex av varje bok de har i lager.

Nu har jag ju inte de ekonomiska resurserna att göra just detta. Därav veligheten. För nu blev jag tvungen att bestämma mig för exakt vilken bok/vilka böcker jag skulle köpa. Jag stod och tummade en stund på en del Star Wars-romaner (de är ju min guilty pleasure), därefter funderade jag på att utöka min Asimov-samling. Sedan blev det nästan att jag köpte två böcker av den australiensiska fantasyförfattaren Karen Miller.

Fast slutligen lyckades jag bestämma mig och valde då att följa en rekommendation jag har fått från flera olika personer. Oberoende av varandra. Jag införskaffade nämligen de första fyra böckerna av George R.R. Martins hyllade fantasyserie A Song of Ice and Fire, som dessutom blivit till en lika hyllad tv-serie.

måndag 1 augusti 2011

Det här inlägget är egentligen onödigt...

...eftersom jag vet att alla lyssnade på min insats i dagens kulturpanel i P4 Radio Kristianstad. Men om det var någon som mot all förmodan missade det, så kan ni lyssna med hjälp av spelaren nedan. Funkar inte den så följ denna länk.

Lyssna: 17.00 - 17.30 måndag 01 aug 2011

Precis som förra gången var min medpanelist Christian Wulff, författare och informatör på regionmuséet i Kristianstad. Vi hade en mycket trevlig diskussion om bland annat film, stand up comedy och HP Lovecraft. Även Harry Martinsson och Björk fick vara med på ett hörn.

Lyssna på BiblioPepe – Del 2

Då var det dags igen. I eftermiddag klockan 17 tycker jag att ni ska slå på radioapparaterna och ratta in P4 Radio Kristianstad. För då är nämligen er ödmjuke bloggare återigen med i kulturpanelen. Den här gången är temat film. Så lyssna och njut!

Ni kan också självklart lyssna på programmet via den här länken.