Januari - snabbversionen

Årets första läsmånad är över och det har varit en bra blandning helt enkelt. Den stora behållningen har självklart varit månadens tre första böcker: The Thing Around Your Neck, Whispers Underground och The Luminaries. Sedan dippade läslustan lite väl mycket och det gick trögt att ta sig genom de tre sista böckerna, men en rejäl slutspurt så kom skutan i hamn.

Facit för januari blev följande:
* Sex lästa böcker varav tre romaner, två novellsamlingar och en memoarbok.
* Sammanlagt sidantal blev 2 395.
* Tre av böckerna lästes på svenska och tre på engelska.
* Tre har engelska som originalspråk, en har danska, en har svenska och den sista har franska.

Och här har ni läslistan_
* The Thing Around Your Neck av Chimamanda Ngozi Adichie
* Whispers Underground av Ben Aaronovitch
* The Luminaries av Eleanor Catton
* Livläkarens besök av PO Enquist
* Den afrikanska farmen av Karen Blixen
* Bubblor av Claire Castillon

Lucka 13: Högt över havet och söder om ekvatorn

"Jag hade en farm i Afrika vid foten av berget Ngong. Själva ekvatorn sträckte sig över höglandet tjugofem mil längre norr ut. Men min farm låg tvåtusen meter över havet. Mitt på dagen kunde man nog känna det som om man hade kommit högt upp och nära solen, men eftermiddagarna och kvällarna var klara och svala och nätterna var kalla."

Bok: Den afrikanska farmen
Författare: Karen Blixen (1885-1962)
Utgivningsår: 1937
Läs också: Babettes gästabud (1958)
Om författaren: Baronessan von Blixen-Finecke flyttade med sin man till Kenya 1913 och drev sitt berömda kaffeplantage fram till 30-talet. Hennes upplevelser i Afrika ligger till grund för en av världslitteraturens mest berömda memoarer. Men det var bara startpunkten för ett fantastiskt författarskap. Karen Blixen är en av de fyra författare som jag anser snuvades på Nobelpriset i litteratur.

Recension: Den afrikanska farmen av Karen Blixen

”Jag hade en farm i Afrika vid foten av berget Ngong. Själva ekvatorn sträckte sig över höglandet tjugofem mil längre norr ut.” Med denna enkla inledning lyckas Karen Blixen förflytta läsaren till Kenya och höglandet utanför Nairobi.

Mellan 1913 och 1931 drev Karen Blixen ett kaffeplantage utanför Nairobi. För detta ska vi vara tacksamma, för hade hon inte gjort detta hade världslitteraturen gått miste om en av de bästa memoarerna någonsin.

Med ett bländande vackert språk berättar hon om livet på farmen, relationen med de inhemska stammarna som bor på reservat runt om i trakten och livet i den europeiska kolonin i Nairobi. Karen Blixens prosa och skarpa öga för detaljer gör att detta tidsdokument fortsatt relevant och läsvärt.

Den afrikanska farmen är dock inte ett heltäckande porträtt av Karens hela liv i Afrika. Istället presenterar hon sin historia i form av enskilda delar där varje del har ett genomgående tema. En av de mest drabbande passagerna är historien om ett vådaskott. Ett vådaskott som hotar att förstöra sammanhållningen bland farmens infödda arbetare och de stammar som bor i trakten.

”Därifrån såg jag Ngong Hills i sydväst. Bergets ädla bölja höjde sig över det omgivande flacka landet, mörkare blått än himlen. Men det var redan så långt borta att de fyra tinnarna såg obetydliga ut på den långa bergryggen, man kunde knappt urskilja dem. Det var helt annorlunda än när man såg det från farmen, som om det varit ett annat berg. Dess konturer blev långsamt utjämnade och utplånade av avståndet.”

November - snabbversionen

I oktobersammanfattningen beklagade jag mig över hur dåligt med böcker jag läst under hösten. Denna klagovisa fick mig att utmana mig själv. I korta ordalag gick utmaningen på att jag under november och december ska läsa minst 19 böcker.

Lyckas jag så kommer jag ha läst lika många under 2012 som jag läste 2011. I praktiken innebär det en bok var tredje dag och det är ett genomsnitt jag har lyckats hålla konstant hela november. Det har blivit tio lästa böcker på 30 dagar. Jag känner mig mycket duktig.

Facit för november blev följande:
* Tio lästa böcker, varav sju romaner, två memoarböcker och en novellsamling.
* Sammanlagt sidantal blev 2446.
* Sex av böckerna lästes på svenska och fyra på engelska.
* Fem har engelska som originalspråk, fyra har svenska och en har danska.

Och här har ni läslistan:
* The Plot Against America av Philip Roth
* Med Stalin som Gud av Magnus Utvik
* Återstoden av dagen av Kazuo Ishiguro
* Udda verklighet av Nene Ormes
* Särskild av Nene Ormes
* Breakfast at Tiffany's av Truman Capote
* A Clockwork Orange av Anthony Burgess
* The Pearl av John Steinbeck
* Kallocain av Karin Boye
* Den afrikanska farmen av Karen Blixen

Stort tack för tipsen

Novellprojektet går framåt med stormsteg. Läste ut Italo Calvinos Kosmokomik i söndags eftermiddag. Och senare på kvällen påbörjade Petina Gappahs hyllade novellsamling Sorgesång för Easterly.

Det vill säga jag läste första novellen, men om den är en garant för kvaliteten på resten av novellerna så vet jag att Sorgesång för Easterly kommer att bjuda på riktig njutningsläsning.

För en vecka sedan skrev jag att 2011 skulle bli novellens år. Min målsättning är att läsa minst en novellsamling i månaden, men förhoppningsvis blir det fler.

Efter förra veckans inlägg fick jag även en massa tips på bra novellsamlingar. Det tacka jag för och jag tar alltid emot tips på bra böcker, inte bara novellsamlingar förstås, utan alla böcker ni tycker att jag ska läsa.

Så här ser listan ut på tipsen jag fick:
Ingen hör hemma här mer än du av Miranda July
Till Esmé av J.D. Salinger
Det andra målet av Jonas Karlsson
Den perfekte vännen av Jonas Karlsson
Båten av Nam Le
Short Cuts av Raymond Carver
Seven Gothic Tales av Karen Blixen

Dagens citat: "Gud skapade mannen före kvinnan. Det är som när jag skriver. Först gör jag ett utkast." (Karen Blixen)

"Når man på jagt har fået Afrikas rytme i sig, forstår man, at den går igen i enhver form for liv derude." (Karen Blixen i Den afrikanske farm)

"He said I was unequipped to meet life because I had no sense of humor." (J.D. Salinger i novellen For Esmé - with love and squalor)

De som borde, men aldrig fick...

Hjalmar Söderberg, Virginia Woolf, Dylan Thomas och Karen Blixen.

Om ungefär en månad kommer Svenska akademiens ständige sekreterare Peter Englund kliva ut genom dörren och tillkännage årets mottagare av Nobelpriset i litteratur. Alltid lika spännande för en boknörd som jag själv.

Förra året skrev jag om spekulationerna inför priset i Skånska Dagbladet och lyckades då pricka rätt. Min gissning var Herta Müller och det visade sig stämma. Men det här inlägget kommer inte att handla om vem jag tror får priset.

Istället blir det en lista på några författare som jag anser borde ha fått priset. Det vill säga författare som hade kunnat få priset medan de levde, men av någon anledning förbisågs. Orsakerna till att de aldrig fick något pris kan vi inte veta. Här kommer listan, som börjar med den, i mina ögon, mest välförtjänta.

Virginia Woolf, 1902.

Foto: George C. Beresford

1. Virginia Woolf (1882-1941): Det finns två stora argument för att Virginia Woolf skulle ha fått priset. Dessa är Orlando: A Biography och Mrs Dalloway.

Virginia Woolf anses vara en av de främsta modernistiska författarna, vilket jag definitivt håller med om. Hon var också en av det engelska språkets främsta innovatörer och i sina böcker använde hon sig mycket av medvetandeström samt experimenterande med sina karaktärers underliggande känslor och psykologi.

Virginia Woolf var med i Bloomsbury-gruppen. Ett kollektiv av författare, konstnärer, filosofer och intellektuella som träffades och umgicks i stadsdelen Bloomsbury i början på 1900-talet. Andra kända medlemmar är bland annat ekonomen John Maynard Keynes samt författarna E.M Forster och Lytton Strachey.

Hjalmar Söderberg, 1936.

2. Hjalmar Söderberg (1869-1941): Det finns även två starka argument till varför Söderberg borde ha tilldelats Nobelpriset. Främst Doktor Glas från 1905, men även Den allvarsamma leken från 1912. Söderbergs författarskap rörde sig mycket kring moraliska frågor, som i den nämnda Doktor Glas där författaren drar resonemanget om det någonsin är rätt att döda till sin spets.

Fast redan med sin första roman, Förvillelser från 1895, skapade Söderberg kontroverser. Då romanen handlade om en dagdrivande ung man som gör en kvinna gravid, samtidigt som han uppvaktar en annan. Ett brännande ämne för sin tid.

Bortsett från ämnesvalen och de moraliska diskussionerna så är Söderbergs romaner värda att läsa bara för sin språkliga perfektion. Främst Doktor Glas är något av det bästa som går att läsa på svenska.

Dylan Thomas

3. Dylan Thomas (1914-1953): Den walesiske poeten Dylan Thomas är kanske mest känd för att ha lånat ut halva sitt namn till Bob Dylan.

Dylan Thomas lyrik är känd för sin musikalitet och rytm. Därför är det lite ironiskt att hans kanske mest kända dikt, Do not go gentle in to that good night, bryter mot just detta mönster.

Dylan Thomas diktning bjuder på ett utmärkt hantverk och en närmast fulländad komposition. Hans känsla för rytm och musikalitet tar med läsarna på en resa som får en att fullständigt att glömma bort tiden och rummet. Kanske också en av anledningarna till varför han blivit så populär att tolka av framförallt musiker.

Karen Blixen

4. Karen Blixen (1885-1962): Den danska författarinnan Karen Blixen var under många år en ständigt återkommande kandidat, trots det fick hon aldrig priset.

Nyligen offentliggjorda dokument visar att hon 1959 föll på målsnöret, främst på grund av att Eyvind Johnson framgångsrikt argumenterade för en italiensk pristagare.

Resultatet blev att Salvatore Quasimodo fick priset och Karen Blixen sällade sig istället till den grupp författare som aldrig fick det, men som alltid fanns med i spekulationerna. Samma öde drabbade även till exempel Graham Greene.

För mig är Karen Blixen en av våra allra största berättare. Oavsett om det bygger på verkliga händelser eller inte. Favoriterna är Den afrikanska farmen och Babettes gästabud. Båda böckerna har filmatiserats och filmerna blev båda två Oscars-belönade.

Där var min list på fyra författare jag anser borde ha tilldelats Nobelpriset. Det kommer att komma fler Nobelpris-relaterade artiklar och listor. Nedan hittar ni en lista med bubblare.

Men nu undrar jag: Håller du med mig? Har jag missat någon författare? Är jag helt ute och reser? Skriv gärna en kommentar. Det gäller alltså författare som borde ha fått Nobelpriset medan de levde.

Bubblare: Langston Hughes (1902-1967), Per Anders Fogelström (1917-1998), Edith Södergran (1892-1923), Marguerite Duras (1914-1996), Graham Greene (1904-1991), Maria Wine (1912-2003), Sonja Åkesson (1926-1977), Vladimir Majakovskij (1893-1930), Michail Bulgakov (1891-1940), George Orwell (1903-1950), Sylvia Plath (1932-1963), Patricia Highsmith (1921-1995), Karin Boye (1900-1941), Wilhelm Moberg (1898-1973), Ivar Lo-Johansson (1901-1990), Gustaf Fröding (1860-1911), Hjalmar Bergman (1883-1931), W. Somerset Maugham (1874-1965), Moa Martinson (1890-1964).

Dagens citat: "It was enemies one wanted, not friends." (Virginia Woolf ur Mrs Dalloway)

"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst." (Hjalmar Söderberg ur Doktor Glas)

"Do not go gentle into that good night,
Old age should burn and rave at close of day;
Rage, rage against the dying of the light."
(Dylan Thomas; första versen ur Do not go gentle into that good night)

"Når man på jagt har fået Afrikas rytme i sig, forstår man, at den går igen i enhver form for liv derude." (Karen Blixen ur Den afrikanska farmen)