Recension: Eight Months on Ghazzah Street av Hilary Mantel

När Frances make Andrew tar ett jobb i Saudiarabien följer hon motvilligt med. Hennes makes företag inhyser paret i en lägenhet på Ghazzah Street i Jeddah. France, som är van att ta plats och har en egen karriär som kartograf, måste plötsligt anpassa sig till ett liv i undangömd isolering.

Hilary Mantel har baserat roman Eight Months on Ghazzah Street på sina egna erfarenheter som västerländsk kvinna i Saudiarabien. Mantel ska ha sagt att den dag hon och hennes man lämnade Saudiarabien var den lyckligaste i hennes liv.

I centrum för hela romanen står den oundvikliga kulturkrocken mellan öst och väst, mellan sekulära och religiösa värderingar, mellan islamistisk konservatism och västerländsk liberalism. Hilary Mantel faller dock inte fällan att framhålla ena sidan som mer högtstående och överlägsen den andra.

Istället hittar hon en balans i skildringen, som visserligen skiner ett obekvämt ljus över båda sidors kulturella tillkortakommanden. Språkmässigt är det klassiskt Mantelskt med ett otroligt driv och en intim närvaro trots valet att skildra Frances tid i Saudiarabien ur tredje person singularis.

Recension: Wool av Hugh Howey

I en avlägsen framtid har jorden förstörts så till den grad att till och med luften är giftig och frätande. De få människor som har överlevt har tvingats fly ner i en jättelik silo där lever i ett samhälle som tvingas hålla befolkningen konstant. Ingen kan födas utan att någon dör.

Utan på silon sitter kameror och sensorer som visar det omkringliggande öde landskapet. Med jämna mellanrum måste dock dessa rengöras. Denna lott faller på de som bryter mot silons lagar. De tvingas ut i dräkter som håller dem vid liv tillräckligt länge för att de ska hinna med rengöringen, sedan fräts dräkterna sönder av den giftiga luften och personen dör.

Men vad händer om någon ifrågasätter den ordning och de principer som styr silon? Och om den som står för ifrågasättandet av lagarna har till uppgift att upprätthålla just dessa? Silons sheriff Jules är just en sådan person, likaså var hennes företrädare Holston, som dock misslyckades få till stånd förändring. Fast Jules är fast besluten att hon ska lyckas, trots att mäktiga krafter gör allt för att hindra henne.

Wool har sin utgångspunkt i en novell som Hugh Howey skrev och självpublicerade via Kindle. Novellen blev en viral succé och författaren fortsatte fylla på med noveller. I slutändan ledde detta till att novellerna samlades och gavs ut som två romaner, där Wool består av de första fem novellerna i Silo-serien. De övriga tre finns samlade i romanen Shift.

Jag förstår den virala succén. För Hugh Howey har framförallt ett driv i språket som gör att berättelsen aldrig stagnerar och blir ointressant. Samtidigt som det stundtals är ganska lättuggad underhållning, vilket självklart inte innebär att Wool inte ställer några intressanta frågor.

För det är ju den stora behållningen att boken rör sig kring teman som befolkningskontroll, hur och varför makt fördelas mellan grupper i samhället, skillnaden mellan formella och informella maktstrukturer samt värdet av att ifrågasätta status quo.

En god vän frågade mig varför det var så intressant med dystopier. För mig handlar det främst om att dystopier utgör intressanta tankeexperiment, som när de fungerar kan få läsaren att se på sin samtid med nya ögon.

April - Snabbversionen

Jag vet knappt vilken ände jag ska börja i, men april har verkligen känts som om den har varit minst åtta  veckor lång. Vilket i och för sig kan bero på att det har hänt mycket och jag har hunnit med mycket. Roligast var ändå min minisemester i Moskva. En spännande och intressant som jag uppmanar alla att besöka. Dessutom hann jag med se lite litterära sevärdheter.

Andra halvan har jag varit helt uppslukad av Roberto Bolaño och hans verk. Läste både om 2666 och skrev en stor artikel om honom till Skånskans kultursida. Han dominerade mina tankar så totalt att jag till och med försökt använda sifferkombinationen 2666 som pinkod ett antal gånger.

Facit för april blev följande:
* Sex böcker, varav två sakprosa, en antologi och tre romaner.
* Sammanlagt sidantal blev 2684.
* Fyra lästes på svenska och två på engelska.
* Två har svenska som originalspråk, en har engelska, en har ryska och två har spanska.

Och här har ni läslistan:
* Den amerikanska högern av Martin Gelin
* Familjen Kennedy - en amerikansk dynasti av Lennart Pehrson
* Queen of Spades av Aleksandr Pusjkin
* 2666 av Roberto Bolaño
* Wool av Hugh Howey
* Tunneln av Ernesto Sabato

Lyssna på BiblioPepe - del 11

Då var det dags igen. På måndag eftermiddag klockan 17 deltar jag i Hallå Skånes kulturpanel i P4 Kristianstad. Ämnet denna gången är bloggar och bloggosfären. Ett ämne jag självklart känner mig extra taggad inför.

Ryska fynd och litterära syner

Förra veckan var jag på en minisemester i Moskva. Anledningen till att jag åkte dit var för att jag har en nära vän som har flyttat dit med sin familj. Självklart blev det mycket promenerande och spanande efter alla sevärdheter. Och självklart kollade jag in Vasilij-katedralen, Kreml och Röda Torget för att nämna några jag kollade in.

Det blev lite litterära upplevelser. Bland annat stannade jag upp och betraktade monumentalstatyerna av Fjodor Dostojevskij utanför Leninbiblioteket och Aleksandr Pusjkin på Pusjkinskajatorget. Fast det som fick hjärta att slå ett extra slag var ändå besöket vid Biskopsdammarna (eller Patriarkens dammar). För det var ju här som Berlioz och Ivan blir de första att träffa Woland efter det att han anlänt till Moskva med sitt entourage. Det är också detta som är öppningsscenen i Mikhail Bulgakovs roman Mästaren och Margarita'.

Och ingen resa är komplett utan att jag köper en bok eller två. På Tverskaja finns den fantastiska bokhandeln Moscow Books. Det blev också två fynd. Först ut är The Queen of Spades av Aleksandr Pusjkin. Detta är en samlingsvolym med dels titelnovellen, utdrag ur några av hans mest berömda dramer och ett urval av hans dikter. Dessutom ges ett smakprov av Pusjkins kanske mest kända verk, versromanen Eugen Onegin.

Jag sträckläste denna bok på flygresan hem. Det slog mig var hur otroligt moderna texterna kändes med tanke på att de är skrivna i början på 1800-talet. 

Den andra boken jag köpte var A Dirty War av journalisten Anna Politkovskaja. Boken handlar om Tjetjenienkriget och bygger på Politkovskajas rapportering från kriget. Mycket av det hon skrev stod i skarp kontrast mot den ryska regeringens officiella bulletiner från Tjetjenienkriget. Anna Politkovskaja var också en uttalad kritiker av Putin, en kämpe för mänskliga rättigheter och hon gjorde sig rejält obekväm för Putinregimen. Anna Politkovskaja mördades i oktober 2006.

Jag har ännu inte hunnit läsa Politkovskajas bok, men jag ser fram emot det väldigt mycket. Dels för att jag är inte särskilt inläst på Tjetjenienkriget, dels för att hon var en sådan kompromisslös kämpe för mänskliga rättigheter och pressfrihet.

Recension: Familjen Kennedy av Lennart Pehrson

Familjen Kennedy har kallats för Amerikas kungliga familj. Ingen annan politisk dynasti har varit så uppmärksammade och omskrivna som just denna ätt. I sin bok går Lennart Pehrson systematiskt genom Kennedyfamiljens historia. Från det att anfadern Patrick föds på Irland fram till dags dato.

Lennart Pehrson har delat upp boken i tre delar. Första delen handlar om de tidiga generationerna, andra delen om den kanske mest kända generationen av familjen. För här avhandlas John F. Kennedy, Robert Kennedy och Ted Kennedy. I den sista delen berättas det om familjens yngre generationer.

Boken är skriven på en rak och informativ prosa. Förutom att det är en ordentlig genomgång av familjen Kennedys historia och påverkan på det amerikanska samhället. För mycket av fascinationen kring familjen går ut på att vi aldrig kommer att få reda på vad som hänt om till exempel JFK och RFK inte mördats. Om Ted hade valts till president eller John-John gett sig in i politiken.

Styrkan är den ingående redogörelsen för Kennedymyten skapades, både medvetet och omedvetet. Till exempel hur Jackie O medvetet planterade begreppet Camelot som en metafor för hennes makes presidentskap i det allmänna medvetandet.

Tyvärr är bokens svaghet dess sista del. Berättelsen om generationen som kommer efter JFK, RFK och Ted är tråkig. Inte så mycket Lennart Pehrsons fel. Ingen i den generationen, med möjligt undantag för John-John, har lyckats fascinera i samma utsträckning. Annat än att de har omfattats av den allmänna Kennedymyten.

Trots detta är det i grunden en mycket intressant bok om ett intressant fenomen. För det är just det familjen Kennedy har lyckats förvandla sig till. Ett nutidshistoriskt och populärkulturellt fenomen som femtio år efter skotten i Dallas uppenbarligen lyckas fängsla människors fantasi.

Familjen Kennedy fotograferade på stranden vid huset i Hyannis Port
sommaren 1931. Yngste sonen Ted är ännu inte född när fotot togs.

Recension: Den amerikanska högern av Martin Gelin

I samband med Barack Obamas valseger i presidentvalet 2008 bildades den omtalade Tea Party-rörelsen. En från början löst sammansatt proteströrelse, som med tiden blev en allt mer tydlig del av den samlade konservativa rörelsen och det republikanska partiet. Martin Gelin har arbetat som journalist i USA sedan 2001 och i sin andra bok Den amerikanska högern gör han en ingående undersökning av denna rörelse, dess historia och dess drivkrafter.

Genom sina resor över hela den amerikanska kontinenten möter Martin Gelin allt från välbeställda pensionärer i Orange county till rednecks som bara vill att staten lämnar dem i fred. Allt skrivet på en driven och fängslande prosa. Den amerikanska högern är en sådan bok som inte går att lägga från sig förrän sista sidan är avverkad.

Martin Gelin är insatt och har tillgång till källor som ger en levande beskrivning av läget och stämningen inom den konservativa rörelsen. Han ger även en ypperlig genomgång av rörelsens historiska utveckling. Från Barry Goldwater till Mitt Romney.

Den amerikanska högern är måsteläsning för alla som är det minsta intresserade av USA, dess politiska historia och samhällsutveckling.