Recension: The Magician's Apprentice

Precis som i alla andra av Trudi Canavans böcker är huvudkaraktären i The Magician's Apprentice (TMA) en ung kvinna som upptäcker att hon har magiska krafter och sedan dras in världsomvälvande händelser som ändrar historiens gång.

I TMA heter kvinnan Tessia och är ung flicka i en stad på landet som har lärts av sin far att bli helare.

Men när en gästande magiker från grannlandet Sachaka försöker tvinga sig på henne så värjer hon sig omedvetet med sin oupptäckta magiska förmåga.

Just att hennes magiska krafter har manifesterat sig spontant gör att hennes länsherre lord Dakon tar sig an henne som sin lärjunge. Men hennes träning till att bli en mäktig magiker avbryts plötsligt när den utländska magikern, som försökte våldta Tessia, invaderar hennes land med en armé av mäktiga magiker.

TMA är en prequel till Trudi Canavans bästsäljande serie The Black Magician Trilogy. En välbehövlig sådan kan jag tycka eftersom Trudi Canavan i trilogin ständigt refererar till just det krig och de händelser som utgör kärnan i TMA.


Trudi Canavan

I denna bok blir Canavans feministiska perspektiv än mer tydligt än i tidigare alster (inte för att hon dolde det särskilt väl där heller). Ett genomgående tema i boken är svårigheten för just kvinnor att frigöra sig från den manliga dominansen.


Tessia är bara ett av många exempel. Andra är den högadliga damen Kendaria som utbildar sig till helare, trots trakasserier från hennes manliga kollegor.

Dessutom får vi i en bihandling följa kvinnan Stara som återvänder hem till sin far i tron att hon ska få hjälpa honom att sköta familjeföretaget. Istället blir hon bortgift mot sin vilja och tvingas in i ett liv och ett samhälle där kvinnor förväntas hålla tyst och inte komma med några egna åsikter.

Boken är en riktig sidvändare. Särskilt de sista 300 sidorna inbjuder till sträckläsning. Canavan fortsätter också ge prov på samma förmåga till oanade vändningar i berättelsen som gjorde att jag fastnade för hennes böcker från alla första början.

Det bästa med boken är att Canavan inte faller i fällan att utmåla hjältarna som 100-procentigt goda och drivna endast av altruism och omtanke. Skurkarna blir heller inte avgrundsdjupt onda. Utan alla huvudkaraktärer och de viktigaste bikaraktärerna är komplexa och deras drivkrafter har sina rötter i de samhällen och kulturer som utgör deras ursprung.

Det stora problemet med boken är snarare att en del bihandlingar känns överflödiga och bidrar inte med särskilt mycket till läsupplevelsen. Snarare dra de ner tempot. Ett exempel är just berättelsen om Stara och det känns nästan som att den är inkluderad för att den kommer att ha någonting att göra med nästa trilogi som utspelas i samma värld.

Trots svagheterna kan jag varmt rekommendera den här boken. Särskilt om man gillar fantasy. Fast ett litet råd vill jag ge, om du inte har läst The Black Magician Trilogy, så läs den först. Detta för att få en bra introduktion till Canavans fantasyvärld.

Dagens citat: "Like so many writers, my love affair with ‘adult’ fantasy began when I read The Hobbit and The Lord of the Rings. But I had been reading plenty of fantasy before then. Ursula Le Guin’s Earthsea trilogy made a huge impression on me. Other authors I discovered at that time included Susan Cooper, C S Lewis and Ann Spencer Parry." (Trudi Canavan på sin hemsida)

"I talk about the gods, I am an atheist. But I am an artist too, and therefore a liar. Distrust everything I say. I am telling the truth." (Ursula Le Guin i introduktionen till The Left Hand of Darkness.)

"My stories run up and bite me in the leg— I respond by writing down everything that goes on during the bite. When I finish, the idea lets go and runs off." (Ray Bradbury)