Recension: En gammal skandal av Josephine Tey

Den buttre poliskommissarien Alan Grant ligger i sin sjuksäng och är uttråkad. Tills hans väninna Martha föreslår att han ska lösa ett historiskt mysterium. Alan fastnar slutligen den engelske kungen Richard III och mysteriet med prinsarna i Towern.

Genom noggrannt studerande av källorna, allt från småskolans läsebok via romaner och torra tegelstenar om brittiska konstitutionen till originalkällor, blottlägger Alan ett nära 400 år gammalt justitiemord eller i alla fall ett tydligt karaktärsmord.

Bilden av Richard III
som inspirerar Alan
Grant att lösa mysteriet.

Josephine Tey har med En gammal skandal åstadkommit en mycket intressant och spännande detektivroman, med en tvist för historienördar som jag. Även om jag nu inte är världens mest erfarna deckarläsare, så är det nog inte särskilt vanligt att deckaren är sängliggande när vederbörande löser fallet. Sällan också att fallet som löses är så pass kallt som prinsarna i Towern.

Alan Grant når också fram till en slutsats, som går på tvärs med den vedertagna bilden Richard III. Och den bild som Tey presenterar via sin protagonist Grant var faktiskt helt nya rön om Richard III som presenterats strax innan boken skrevs.

Tyvärr har ju de rön som JosephineTey fört i sin tur motbevisats, men slutsatsen är dock ändå att den bild av Richard III som den ultimata skurken är en produkt av huset Tudors propagandaapparat.

I En gammal skandal lyckas Josephine Tey skriva en bok som tilltalar både deckarfantasten och historienörden.