Precis före jag läste Joyce CarolOates novellsamling om kvinnor som går över gränsen så läste jag
en annan novellsamling på ungefär samma tema. I sin novellsamling
Insekt tar franska författaren Claire Castillon en ingående titt på
relationen mellan mödrar och döttrar.
I 19 noveller vrider hon och vänder på
denna relation tills läsaren knappt vet vad som är bak och fram.
Det är skabröst, respektlöst och skrattframkallande. Även om
skrattet många gånger fastnar i halsen när innebörden av
Castillons ord verkligen tränger in i hjärnbarken.
För här får vi bland annat möta en
kvinna som är mer intresserad av att vara sin dotters bästa kompis,
en annan kvinna som får tvillingar när hon bara ville ha ett barn
och en mor som plötsligt övertygas om att hennes make våldtar
deras dotter.
Det är en omtumlande och utmattande
läsning, främst på grund av det höga tempot och de tvära kasten
från sprudlande glädje till förkrossande sorg. Allt kryddat med en
stor dos nattsvart och avväpnande humor. Ser fram emot att få läsa
mer av Claire Castillon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar