Lucka 18: Elinor Dashwood

"Elinor was to be the comforter of others in her own distresses, no less than in theirs; and all the comfort that could be given by assurances of her own composure of mind, and a very earnest vindication of Edward from every charge but of imprudence, was readily offered."

Trots att Jane Austen inte direkt tillhör mina favoriter är ändå Elinor Dashwood lyckats bli en minnesvärd karaktär för mig. Det som tilltalar mig och som jag identifierar mig med är ju Elinors förnuftiga värdighet och lugna personlighet.

Detta trots att jag kan tycka hennes syster Mariannes känsliga naivitet och impulsiva läggning charmig, så är det ju ändå Elinor som vinner i längden. Mycket tyder på att Jane Austen baserade Elinor på sin äldre syster Cassandra.

Lucka 3: Förnuft och känsla

"The family of Dashwood had been long settled in Sussex."

Sommaren 2010 utmanades jag att läsa Jane Austen och tog mig då an just Förnuft och känsla. Min slutsats av hela det läsprojektet blev att jag är inte är särskilt förtjust i Jane Austen och hennes böcker. Därmed kan det tyckas märkligt att det bakom lucka tre i min kalender gömmer sig en filmatisering av denna klassiska roman.

Helt enkelt för att Ang Lees Förnuft och känsla från 1995 är en väldigt bra film med väldigt bra skådespelare. Främst då på grund av huvudrollsinnehavarna Emma Thompson, som Elinor, och Kate Winslet, som Marianne. En film jag rekommenderar varmt, även till personer som i kanske inte är överdrivet förtjusta i Jane Austens berättelser i övrigt.

Då var denna saga all

Dags att sammanfatta 2010 här på BiblioPepe.

Årets bokstav här på bloggen är J. Upptäckte nämligen att när jag tittade på listan över alla nyckelord jag har använt mig av så domineras den av författare vars namn börjar på just den bokstaven. Hela 17 stycken J-författare har jag skrivit om. På andra plats kommer författare vars namn börjar på A, elva sådana har jag skrivit om.

Årets bästa läsning bjöd Jeffrey Eugenides på med sin fantastiska roman Middlesex. En ren njutning från första till sista sidan.

Årets mest oväntade läsning var Jane Austens Sense and Sensibility. Att läsa just henne var ett litet sommarprojekt jag hade, ivrigt påhejad av mina kollegor Eva och Martina. Från början tänkte jag även riva av Pride and Prejudice och Emma, men kroknade efter bara en bok. Kanske ett projekt som bör återupplivas nästa sommar?

Årets utmaning ett har varit den största. Nämligen att driva BiblioPepe, att hitta ämnen att skriva om och ibland bara att skriva någonting trots att inspirationen stundtals har varit obefintlig.

Årets utmaning två var förstås att hitta 24 boktips till min julkalender. Det gick, men det blev förändringar och omprioriteringar in i det sista.

Årets utmaning tre var att jag skulle läsa minst två tegelstensromaner under hösten. Övermodig som jag var så påstod jag att jag skulle hinna med hela tre stycken. Det blev en tegelsten, men vilken njtuning det var att läsa Rosens namn av Umberto Eco.

Årets överraskning blev att Mario Vargas Llosa tilldelades Nobelpriset i litteratur. Jag lät mig bländas av mina förhoppningar och hävdade tvärsäkert att det äntligen skulle bli Tomas Tranströmer.

Årets tusan också var att min favorit John Ajvide Lindqvist inte fick Bokbloggarnas litteraturpris för sin roman Lilla stjärna. Han kom dock på en hedrande andraplats.

Årets förväntan trodde jag länge skulle bli efter Kazuo Ishiguros novellsamling Nocturner. Den blev dock omsprungen på upploppet av Roberto Bolaños 2666.

Årets fynd blev pocketutgåvan av Dorothy Parkers samlade verk. Dikter, brev, noveller och recensioner samt mycket mer i en enda utgåva.

Årets tack till alla som har läst och kommenterat min blogg under året. Dessutom ett stort tack till alla andra bokbloggare för inspiration, boktips och glada tillrop.

GOTT NYTT ÅR

önskar

BiblioPepe

Sommarläsning

Nu när sommaren börjar gå mitt sitt slut så kan det vara på sin plats att sammanfatta lite. Bokhora.se har satt samman en sommarläsningsenkät. Det var via bloggen En full bokhylla är en rikedom, som drivs av min kollega Eva, som jag hittade enkäten.

1. Bäst i sommar?
Har utan tvekan varit läsningen av klassikern To Kill a Mockingbird av Harper Lee. Den elfte juli i år var det exakt 50 år sedan den publicerades och det var i samband med det som jag började läsa den. Min recension kan du läsa här.
En annan höjdpunkt var läsningen av John Ajvide Lindqvists senaste roman Lilla stjärna.

2. Sämst i sommar?
Svårt att säga. Ingen av böckerna jag har läst i sommar har varit riktigt dålig. Vissa har jag förstås gillat mer än andra och så vidare. Men ingen har varit dålig.
Sommaren bjöd på mitt projekt att läsa Jane Austen. Tog mig igenom Sense and Sensibility, men sedan orkade jag inte med mer. Jag började på Emma, men gav upp efter några sidor. Fast jag vill inte kalla någon av de böckerna för dåliga, det är bara så att det finns en massa andra böcker jag gillar bättre.

3. Vad har du helst på stranden?

Stranden, vad är det? Mina badäventyr i sommar har bestått av en snabb biltur till närmsta sjö för ett snabbt dopp och sedan hem igen. Men om jag nu är tvungen att tillbringa en hel dag på stranden vill jag ha en skön solstol, ett stort parasoll som ger mig skugga samt ett flertal böcker. Eftersom jag alltid läser flera böcker samtidigt tar jag med alla så att jag kan läsa lite i alla. Plus några korsord också.

4. Var har du läst mest?
Bussen till och från jobbet, soffan och sängen.

5. Har du haft något läsprojekt under sommaren som du lyckats eller misslyckats med?

Får väl erkänna att jag misslyckades lite med mitt Jane Austen-projekt (se svar nummer två). Tanken var ju att jag skulle läsa minst tre av hennes böcker innan jag utvärderade. Men orkade som sagt bara med en av dem.

I våras bestämde jag mig också för att läsa Evelyn Waughs Brideshead Revisited. Fast det har inte blivit av, så det får väl läggas på listan över misslyckade projekt.

6. Nämn en ny bok som du har köpt i sommar!

Har blivit en del nya inköp, som det alltid blir. De flesta oplanerade, fast inköpet av tre Jane Austen-böcker var ju planerat. Däremot spontanköpte jag en pocketutgåva av George Orwells Animal Farm och Paul Austers senaste roman Invisible. Senaste veckan köpte jag också de tre första delarna av Frank Herberts Dune-serie och Alan Aldas memoarer i två delar.

7. Vad ser du fram emot att läsa i höst?

Det är främst två böcker jag längtar efter att få läsa i höst. Dels John Irvings nya roman Last Night in Twisted River, dels Kazuo Ishiguros senaste novellsamling Nocturnes: Five Stories of Music and Nightfall.

Dagens citat: "My theme is memory, that winged host that soared about me one grey morning of war-time." (Evelyn Waugh, ur Brideshead Revisited)

"Summer afternoon— summer afternoon; to me those have always been the two most beautiful words in the English language." (Henry James)

"I'd like to know if I could compare you to a summer's day. Because -- well, June 12th was quite nice, and..." (Terry Pratchett, ur Wyrd Sisters)

Not my kind of cup of tea, dear!

Då har jag äntligen läst ut Sense and Sensibility och därmed är Austen-oskulden avpolletterad. Nu väntar jag nog 31 år till innan jag läser nästa bok.

Första upplagan från 1811.

Skämt åsido! För att göra en snabb sammanfattning, så var den bättre än vad mina fördomar hade sagt mig. Men inte tillräckligt bra för att jag skulle vilja fortsätta med Pride and Prejudice eller Emma på direkten.

Vilket var min ursprungliga plan, för att verkligen sätta mig in i Jane Austens författarskap. Fast jag inser nu att jag inte orkar och så mycket tycker jag inte om hennes berättarkonst att ens motivationen finns där. Det lär väl inte dröja 31 år, men väl ett eller två år tills det blir dags för Austen-läsning igen.

Det sagt, så var det mycket med Sense and Sensibility som jag gillade och uppskattade. Anglofilen i mig har ju fått spatt några gånger under läsningens gång. Men framförallt är det den underfundiga humorn och lågmälda satiren som tilltalar mig.

Jag tycker också om att Austen får mig riktigt förbannad och irriterad på flera av karaktärerna. Främst mr. John Dashwood (Elinors och Mariannes bror) som enbart kan prata om pengar. Oavsett vad det handlar om så ger han redogörelse för mycket det är värt, har kostat eller hur mycket en man kan tjäna på att gifta sig med den ena eller andra flickan.

Däremot lämnar Willoughby inga större avtryck tycker. Så han visade sig vara en skitstövel, big f-ing deal! Inte heller romanens andra kärleksintressen Edward Ferrars och Colonel Brandon är särskilt minnesvärda.

Illustration från 1899 års upplaga.

Nej, romanens styrka ligger i alla de mindre karaktärerna, som till exempel Mrs. Jennings, Lady Middleton och Sir John. Det är dem jag kommer att komma ihåg och det är också dem som jag fick mig att reagera med något annat än en gäspning.

Fast för mig finns det lika många nackdelar som fördelar. Jane Austen verkar ha skrivit sin bok utifrån regeln: "Säg vad du vill säga, säg det och säg sedan vad du har sagt". Ytterst tröttsamt, samtidigt som hon ibland verkar vara inkapabel att sätta punkt. Maken till långa meningar har jag knappt varit med om.

Jag tror nog att man med lätthet hade kunnat kortat romanen med minst en tredjedel och ändå fått fram hela historien utan problem. Bara att den tanken slog mig under läsningens gång känns ju inte särskilt positivt.

För mig får nog den kära Jane Austen förbli en ytlig bekant, som jag hälsar på någon gång vartannat år eller så. Och tiden däremellan ägnar vi ytterst få tankar åt varandra.

Dagens citat: "As it was impossible however now to prevent their coming, Lady Middleton resigned herself to the idea of it, with all the philosophy of a well bred woman, contenting herself with merely giving her husband a gentle reprimand on the subject five or six times every day." (Sense and Sensibility, kapitel 21)

"To me his (Edgar Allan Poe's) prose is unreadable — like Jane Austin's [sic]. No there is a difference. I could read his prose on salary, but not Jane's. Jane is entirely impossible. It seems a great pity that they allowed her to die a natural death." (Mark Twain om Jane Austen)

"Only those who have realized for themselves the ridiculous inadequacy of a straight stick dipped in ink when brought in contact with the rich and tumultuous glow of life can appreciate to the full the wonder of her achievement, the imagination, the penetration, the insight, the courage, the sincerity which are required to bring before us one of those perfectly normal and simple incidents of average human life." (Virginia Woolf om Jane Austen)

Bussböcker och sängläsning

Ända sedan jag började pendla i större omfattning, det vill säga sedan jag började gymnasiet, har jag vant mig vid att läsa på bussen eller tåget. Det var också samband med det som jag blev kroniskt seriepolygam gällande min läsning.

Jag har en bok som bara läses på bussen och en bok som bara läses i sängen innan jag somnar. Med reservation för att båda böckerna kan plockas fram och läsas i soffan om den andan faller på. Bara i ytterst enstaka fall är buss- och sängboken densamma.

Min bussbok för tillfället är Sense and Sensibility, som ett led i mitt Austen-projekt. Har försökt ha den som sängbok också, men orkade aldrig läsa den innan jag somnade. Därför läses den numera bara när jag åker tåg eller buss. Möjligtvis om jag är passagerare i en bil.

Dessutom har det blivit så mycket böcker på engelska på sista tiden. Så jag kände att det var dags att läsa en bok på svenska också. Därför började jag i natt läsa John Ajvide Lindqvists senaste bok, Lilla stjärna. Och jag har bara läst de första 16 sidorna. Men jag vet redan att jag kommer gilla den här lika mycket som hans andra böcker.

Patricia Highsmith (1966)

I går återupptäckte jag även Patricia Highsmith, som var en amerikansk författare, mest känd för sina psykologiska thrillers. Bland hennes mest kända böcker finns The Talented Mr. Ripley, som filmatiserades 1999 med Matt Damon, Jude Law och Gwyneth Paltrow i huvudrollerna.

Anledningen till att jag upptäckte hennes böcker från allra första början var just filmen från 1999 och jag har läst hela hennes Ripliad. Men också lite av hennes noveller. Bland annat en fantastiskt bra novell om en man som samlar på sniglar. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad den heter eller i vilken novellsamling den kan påträffas. Minns bara att den var helt otroligt bra.

Hennes första roman Strangers on a train blev också film. Regisserad av ingen mindre än Alfred Hitchcock. Boken har även varit en inspiration för andra filmer som till exempel komedin Throw Momma from the Train med Danny DeVito och Billy Crystal i några av rollerna.

Återupptäckten av Highsmith bestod helt enkelt av att jag slösurfade på Wikipedia och genom artikeln om modernistisk litteratur hittade jag artikeln om henne. Därmed läggs även Patricia Highsmith till min digra läslista.



Dagens citat: "I always thought it would be better to be a fake somebody than a real nobody." (Tom Ripley)

"Show me a hero and I will write you a tragedy." (F. Scott Fitzgerald)

Jane Austen - The quest continues...

För några veckor sedan bestämde jag mig för att bli av med min Jane Austen-oskuld. Efter mycket debatterande blev det klart att jag skulle börja med Sense and Sensibility. Och därför tänkte jag ge en liten lägesuppdatering.

Eftersom jag har gått genom en liten period av total olust att läsa böcker överhuvudtaget. Det enda undantaget har varit The Portable Dorothy Parker. Det innebär att jag inte har kommit så långt än. Ungefär 30 sidor in. Men jag har kommit fram till en slutsats så här långt.

Marianne Dashwood är nog den största dramaqueen jag någonsin har stött på i någon roman. Blir nästan lite irriterad på henne. Men har inte kommit så långt in i boken än, så får se vad jag tycker om henne när jag väl har läst ut boken.

Hennes storasyster, Elinor Dashwood, är den jag för tillfället finner mest sympatisk. Men vem vet? Det kanske ändras.



Dagens citat: "Esteem him! Like him! Cold-hearted Elinor! Oh! worse than cold-hearted! Ashamed of being otherwise. Use those words again, and I will leave the room this moment." (Marianne Dashwood i fjärde kapitlet)

"What dreadful hot weather we have! It keeps one in a continual state of inelegance." (Jane Austen i ett brev från 1796)

Nygamla bekantskaper

I fredags eftermiddag gjorde jag en snabb inköpsräd in på Akademibokhandeln. Syftet med räden var att kolla om det fanns några Jane Austen-romaner på engelska, med tanke på mitt projekt att bli av med min Austen-oskuld.

Två Austen-romaner hittades också i hyllan, men väl i kassan upplyste expediten mig om att det gick att köpa fyra pocketböcker till priset av tre. Tänkte egentligen inte hoppa på erbjudandet, men så tittade jag snabbt åt höger och där på ett bord låg en ny pocketutgåva av George Orwells mästerliga roman Animal Farm från 1945.

Så den snappade jag åt mig och då var jag ju bara tvungen att hitta en pocketbok till. Vilket jag gjorde, nämligen Paul Austers senaste bok Invisible. Ett måste-köp med tanke på att Auster är en av vår tids mest spännande och bästa författare.

Mitt första minne av Animal Farm är faktiskt inte att jag läste boken, utan att jag såg en animerad filmatisering från 1954 av romanen. Hemma hos farmor och farfar om jag inte minns fel. Det var tack vare den filmen som jag läste boken och det var filmens fel att jag blev besviken.

För filmen slutar med att djuren gör uppror mot grisarnas välde och störtar dem, medan boken slutar med att djuren inser att grisarna har blivit som de människor som störtades i djurens revolution. Just filmens slut letade jag förtvivlat efter när jag läste boken för första gången och var under ett ganska lång tid övertygad om att någon hade rivit ut de sista sidorna ur bibliotekets upplaga av boken. Därför ska det bli kul att läsa Animal Farm igen.

Paul Auster, 2008.

Paul Austers författarskap upptäckte jag inte förrän 2008. Då under en resa till New York köpte jag New York-trilogin och läste större delen av den på hemresan. Sedan var jag fast och har sedan dess läst bland annat The Brooklyn Follies och Travels in the Scriptorium.

Därför ska det bli spännande att läsa Invisible. Boken handlar om den unge poeten Adam Walker som studerar i New York City. År 1967 träffar han den gåtfulle franske statsvetarprofessorn Rudolf Born. Tillsammans försöker Adam och Rudolf starta en litterär tidskrift. Men deras vänskap blir ansträngd när en kärlekstriangel uppstår mellan Rudolf, hans flickvän Margot och Adam.

Dagens citat: "All animals are equal / But some animals are more equal than others." (Animal farm, kapitel 10)

"If liberty means anything at all, it means the right to tell people what they do not want to hear." (George Orwell i det ursprungliga förordet till Animal Farm.)

"The story is not in the words; it's in the struggle." (Paul Auster, New York-trilogin)

"I don't know why I do what I do. If I did know, I probably wouldn't feel the need to do it. All I can say, and I say it with utmost certainty, is that I have felt this need since my earliest adolescence." (Paul Auster  om varför han skriver. Citat ur en artikel i The Guardian)

Ändrade planer

Skrev i mitt förra inlägg att jag skulle läsa min första Jane Austen-bok. Och det tänker jag fortfarande göra. Men ändringen består att det inte blir Sense and Sensibility på svenska, utan på det språk den är menad att läsas på. Det vill säga engelska. Hoppas nu bara att jag hinner få tag på den innan avfärden mot Dalarna.

Dessutom i dag publicerade Skånska Dagbladet min recension av Jesper Bengtssons bok om Aung San Suu Kyi. Den kan ni läsa här.

Dagens citat: "Revered monks and people. This public rally is aimed at informing the whole world of the will of the people... Our purpose is to show that the entire people entertain the keenest desire for a multiparty democratic system of government." (Aung San Suu Kyi i sitt första politiska tal den 26 augusti 1988)

Dags att bli av med oskulden

Tiden har kommit. Jag ska bli av med min Jane Austen-oskuld. Var en runda till biblioteket och tanken var att jag skulle låna några av hennes böcker på engelska.

Men den enda av Austens böcker som fanns tillgänglig på engelska på hela Hörby bibliotek var Emma. Därför blev det Sense and Sensibility i svensk översättning istället.

Fast jag funderade en stund på att låna William Makepeace Thackerays Vanity Fair istället, eftersom även den står på listan över böcker jag vill läsa inom det snaraste.

Har ju blivit en del Austen-snack på den här bloggen på sistone. Men på sistone har jag även hunnit läsa Jesper Bengtssons nyutkomna biografi om Aung San Suu Kyi och John Ajvide Lindqvists roman Människohamn. Båda två rekommenderas varmt och recension av Människohamn kommer.

I helgen blir det resa till Säter i Dalarna och förhoppningsvis blir det en del läsning på ditresan och hemresan. Först och främst Förnuft och känsla, men det är nog säkrast att jag tar med en reservbok också. Ifall den andra skulle läsas ut.

Dagens citat: "Det tar ohyggligt lång tid att inte skriva en bok." (Douglas Adams)

"Först hände ingenting. Sedan, några sekunder senare, fortsatte ingenting att hända. " (Liftarens guide till galaxen)

Att hålla sina löften

Jag började under måndagskvällen att läsa Människohamn av John Ajvide LIndqvist. Skulle ta bussen till Lund och träffa en kompis och behövde något att läsa under bussresan.

Har på sammanlagt 80 minuters bussresa (tur och retur Hörby-Lund) kommit 97 sidor in i historien. Och jag sitter fullkomligt fast. På väg hem från bussen längtade jag verkligen efter att få komma hem och lägga mig, så jag kan fortsätta läsa.

Alla hans böcker jag har läst har haft den effekten på mig. Särskilt då Låt den rätte komma in. Den fick mig nästan att glömma bort att äta. Därför ska det bli spännande att snart få sätta tänderna i hans senaste roman Lilla stjärna.

Men inser också att jag nästan har brutit ett löfte till mina vänner Eva och Anna. Lovade ju dem att jag skulle börja läsa Jane Austen. Jag försvarar mig med att jag inte har hunnit till biblioteket än och lånat böckerna.

Så nästa bok efter Människohamn kommer att bli Sense and Sensibility av Jane Austen. Förhoppningsvis går det att låna den på engelska.

Dagens citat: I will not say that your mulberry-trees are dead, but I am afraid they are not alive. (Jane Austen i ett brev)

Att läsa eller inte läsa Jane Austen...

Fastnade framför filmen The Jane Austen Book Club, som faktist inte var helt dålig. Definitivt ett trevligt tidsfördriv en blåsig söndagkväll i slutet av maj.

Filmen, som bygger på en bok, handlar om fem kvinnor och en man som startar en bokklubb som uteslutande ägnar sig åt Jane Austen och hennes romaner.

Under filmens gång började jag fundera lite över just Jane Austen, eftersom det inte var så länge sedan en vän till mig uppmanade mig att läsa hennes romaner. Och det var väl lite det som är grejen med att läsa. Att våga läsa böcker som man är övertygad om att man inte ska tycka om.

För så har mitt förhållande till Austen varit. Ända sedan jag först fick reda vem Jane Austen var och vad hon skrev så har jag reflexmässigt bestämt mig för att inte läsa hennes böcker. För jag visste ju att jag inte skulle tycka om dem.

Men börjar mitt motstånd långsamt krackelera. Om det beror på filmen eller den vänliga, men bestämda, uppmaningen från min kompis. Kanske har jag börjat inse att det är dags att öppna sinnet lite?

Dessutom har författaren Seth Grahame-Smith gett ut Austen-pastischen Pride and Prejudice and Zombies. Och strax därefter gav Ben H. Winters ut Sense and Sensibility and Sea Monsters. Båda har Jane Austen som medförfattare.

Bara att någon har gjort pastischer gör mig nyfiken på originalen. För om jag ska läsa pastischerna måste jag ju nästan läsa originalen också. För att verkligen förstå, eller hur?

Mycket av Austen har ju filmats också därför kommer här ett litet klipp från Ang Lees filmatisering av Sense and Sensibility från 1995.



Vad säger ni? Ska jag ge mig på Jane Austen i sommar?

Dagens citat: "I do not want people to be very agreeable, as it saves me the trouble of liking them a great deal." (Jane i ett brev till sin syster Cassandra, som även har gjort porträttet av Jane som syns längst upp)

"To me his (Edgar Allan Poe's) prose is unreadable — like Jane Austin's [sic]. No there is a difference. I could read his prose on salary, but not Jane's. Jane is entirely impossible. It seems a great pity that they allowed her to die a natural death." (Mark Twain)