Recension: Särskild av Nene Ormes

I sin debut Udda verklighet visade Nene Ormes oss ett annorlunda Malmö befolkat av personer som kallar sig sära. Det kan handla om hamnbytare, orakel och lotsar. Huvudpersonen Udda kastades genom sina drömmar abrupt in i denna hemliga verklighet.

I Särskild har det gått några veckor och Udda har börjat drömma allt färre av sina drömmar. Samtidigt försöker hennes vän Daniel läka de sår, mentala och fysiska, som åsamkades honom. Fast allt börjar igen när det drar ihop sig till Malmöfestival. Dels den vanliga, dels den som bara finns till för de sära. Och Udda kastas tillbaka in i de säras stridigheter.

I min recension av Udda verklighet skrev jag att Nene Ormes lyckas få till den där ogreppbara kvaliteten som bäst uttrycks med ”jag ska bara läsa ett kapitel till”. Det är glädjande att se att hon får till det även i den andra boken. För jag biter mig fast och det krävdes avsevärd viljestyrka för att jag skulle lyckas lägga den ifrån mig och sova.

Förutom språket, som är drivet och enkelt (men aldrig simpelt), så är det karaktärerna som fastnar än mer i denna andra omgång. De sära har sin gåvor (eller förbannelser), men de är ändå djupt mänskliga, som läsare relaterar jag till dem, jag bryr mig om dem. Särskilt medryckande blir Uddas alltmer medvetna väg i den värld hon än så länge bara fått ett smakprov på.

Fast det jag gillar mest med Nene Ormes urban fantasy-romaner är att hon använder Malmö och dess gator på ett sådant bra sätt. Hennes sära värld smälts ihop med verkligheten på ett sömlöst och organiskt vis. Udda verklighet fick mina förväntningar att bli skyhöga på fortsättningen. Särskild lyckas förvalta dessa förväntningar på bästa sätt.

Men jag har fortfarande inte hittat dörren vid Drottningtorget.

Recension: Udda verklighet av Nene Ormes

På vägen hem från Göteborg läste jag ut den första av böckerna jag köpte på Bokmässan. Udda verklighet är skriven av Nene Ormes som till vardags jobbar på SF-bokhandeln i Malmö och det är hennes debutroman.

Udda verklighet är en fantasyroman, men öppna den inte och förvänta er eteriska alver, dreglande orcher och svarta torn med onda trollkarlar. Nej, Nene Ormes bok tillhör genren urban fantasy och utspelas helt och hållet i Malmö år 2010.

Bokens huvudperson är den unga kvinnan Udda som lider av insomnia och när hon väl lyckas somna drömmer hon väldigt verkliga mardrömmar. Det är mycket tack vare grannen och vännen Daniel som gör att hon klarar av sin tillvaro.

Boken börjar också med att läsaren kastas rakt in i en av Uddas mardrömmar där en kvinna flyr för sitt liv över bangården vid Malmö centralstation. Förföljd av en flock gläfsande och ylande hunder, eller är det vargar?

Nene Ormes 

Foto: Andreas Rasmusson

Uddas vän Daniel är övertygad om att hon drömmer sanndrömmar och beger sig ut till bangården för att undersöka. Hans försvinnande gör att Udda slutligen får kontakt med en parallell värld i Malmö, befolkad av personer med märkliga krafter, som kallar sig för sära. Allt från hamnskiftare via orakel till lotsar som kan föra sig själv och andra personer fram och tillbaka genom tiden.

Hela boken är skriven i jag-form ur Uddas perspektiv. Den enda gång Nene Ormes byter till tredje person är i Uddas drömmer. Något som hjälper mig som läsare att hålla isär Uddas verklighet från hennes drömmar.

En väldigt stor behållning med boken är just det faktum att den utspelas i Malmö. Nene Ormes tar med sig läsaren genom staden. Förutom bangården spelar även Turning Torso en inte alltför obetydlig roll. Hela boken innehåller miljöbeskrivningar med hög igenkänningsfaktor för alla som någon gång har varit Malmö.

Även om man som läsare nu inte skulle känna igen miljöbeskrivningarna (alla har ju kanske inte besökt Malmö) så är det uppfriskande med en fantasyroman som utspelar sig i en svensk stad. När hände det senast?

Dessutom är svenska fans av fantasy inte direkt bortskämda med böcker skrivna på svenska. Den mesta fantasylitteratur som säljs i Sverige har engelska som ursprungsspråk. Därför är det på tiden att vi får högkvalitativa fantasyromaner skrivna på svenska för en svensk publik.

Hämtad från Wikipedia.
Länk till bild.

För just hög kvalitet kännetecknar Udda verklighet. Språket är enkelt, men blir aldrig simpelt. Det håller högt ett högt tempo och Nene Ormes får till den där ogripbara kvaliteten. Den som lättast illustreras med följande yttrande: "Jag ska bara läsa ett kapitel till." För så är det genom hela boken. Jag lägger inte ner den förrän jag har läst sista ordet i den sista meningen i det sista kapitlet.

Dessutom skriver inte Nene Ormes en på näsan som läsare. Utan istället låter hon mig som läsare dra mina egna slutsatser och presenterar inte information förrän det är absolut nödvändigt. Även om jag tycker detta är ett drag som i grunden är positivt, så finner jag det stundtals irriterande.

För det leder till ibland att vissa karaktärer och vissa skeenden blir lite väl skissartade och svåra att få grepp om. Fast det innebär visserligen att Nene Ormes lyckas med konststycket att få mig som läsare att vilja ha mer.

För det är just det jag vill. Jag vill ha mer udda verklighet. Jag vill läsa fler berättelser som utspelar sig i Uddas Malmö. Jag vill veta mer om de sära och deras värld. Så jag hoppas lite att Nene Ormes fortsätter med skriva romaner som utspelar sig i de säras Malmö.

Romanen Udda verklighet får mig verkligen att se fram emot kommande böcker av Nene Ormes. Men den ger mig också höga förväntningar. Nu ska jag bara ge mig ut och hitta alla platser som beskrivs i boken. Framförallt vill jag hitta dörren i närheten av Drottningtorget.

Dagens citat: "Det var Malmö som började. En dag när jag promenerade till bussen på samma invanda väg som vanligt fick jag syn på en port i ett plank. Jag var helt säker på att där aldrig funnits någon port tidigare och ändå såg den ut som om den alltid funnits där. När jag började fundera över varför jag inte sett den förut och om det fanns fler platser som man bara såg vid speciella tillfällen så var steget inte långt till att fundera över vilka personer som fanns där, bakom de dolda portarna." (Nene Ormes om hur hon fick idén till Udda verklighet.)

"Reality leaves a lot to the imagination." (John Lennon)

"To think that realistic fiction is by definition superior to imaginative fiction is to think imitation is superior to invention." (Ursula K. Le Guin)