Lucka 2: Minnen från en opålitlig tidsresenär

"All this happened, more or less. The war parts, are pretty much true. One guy I knew really was shot in Dresden for taking a teapot that wasn't his. Another guy I knew really did threaten to have his personal enemies killed by hired gunmen after the war. And so on. I've changed all the names.
I really did go back to Dresden with Guggenheim money (God love it) in 1967. It looked a lot like Dayton, Ohio, more open spaces than Dayton has. There must be tons of human bone meal in the ground."

Bok: Slaughterhouse-Five
Författare: Kurt Vonnegut (1922-2007)
Utgivningsår: 1969
Läs också: Breakfast of Champions (1973)
Om författaren: Författare, soldat, humanist och fredsaktivist. Under sitt långa liv intog Kurt Vonnegut många olika roller. Född och uppvuxen i Indiana danades han under andra världskriget där han bland annat upplevde bombningen av Dresden på nära håll. Hans författarskap på en unik blandning av satir, galghumor och science fiction.

Juni - Snabbversionen

Ja, juni var det ju tanken att jag skulle få lite eld i baken och bli flitigare på att blogga. Det har ju inte inträffat. Därför har jag istället bestämt mig för att göra tvärtom. Jag låter bloggen gå på sparlåga ett tag framöver för att se om jag hittar tillbaka till lusten och orken att blogga.

För det intressanta är ju att jag läser böcker som aldrig förr. Jag håller mitt snitt på sex böcker i månaden, vilket ju var min målsättning. Den matchas dock inte av en lika flitig aktivitet på bloggen. Jag kommer dock inte lägga ner bloggen. Men det blir nog inte mer än bara ett eller två inlägg per månad.

Jag tänker nämligen fortsätta med mina månadssammanfattningar och ska även försöka fortsätta med min adventskalender i december. Förutsatt att jag kommer på ett bra tema. Juni var dock en trevlig månad med många härliga bokinköp och läsupplevelser.

Nu blev det bara tre böcker lästa eftersom de två sista veckorna har läslusten varit låg. Men jag läste tre böcker "för mycket" i maj så det jämnar ju ut sig.

Facit för juni blev följande:
* Tre lästa romaner.
* Sammanlagt sidantal blev 925.
* Två lästes på engelska och en på svenska.
* Två har även engelska som originalspråk medan den tredje har italienska.

Och här har ni läslistan:
* Begravningsplatsen i Prag av Umberto Eco
* Slaughterhouse-Five av Kurt Vonnegut
* One Flew over the Cuckoo's Nest av Ken Kesey

Litterära fynd i USA

Ja, då var jag hemkommen från USA och en underbar semester i det stora landet i väst. Tänker inte ge en detaljerad reserapport här, men lite bokrelaterade upplevelser ska jag återge.
Det blev ju en del bokinköp såklart, även fast jag tog det säkra före det osäkra och tog med mig två Umberto Eco-böcker på resan. Jag ville ju inte riskera att vara utan något att läsa. Läste dock bara ut Begravningsplatsen i Prag medan läsningen av Focaults pendel får vänta till ett annat tillfälle. Förutom Eco, hann jag även läsa ut två av böckerna jag köpte, samt påbörja en tredje.

Alla böcker köptes på Strand Bookstore i New York. Den mest fantastiska bokhandel jag någonsin upplevt. Fyra våningar med bara böcker, nya och begagnade. Hela översta våningen var helt tillägnade sällsynta och speciellt värdefulla böcker. Eller vad sägs till exempel om en förstautgåva av East of Eden  signerad av författaren själv (kostade runt 5 000 dollar).
Självklart hittade jag massor med böcker jag ville ha, men lyckades hålla mig till sex stycken böcker. Eller rättare sagt åtta stycken, en volym innehåller sammanlagt tre romaner.
Dessutom en underbart fin tygpåse, se bilden till höger.

Vilka böcker köpte jag då?
* Moby-Dick av Herman Melville
* Antwerp av Roberto Bolaño
* The American Trilogy (American Pastoral, I married a Communist och The Human Stain) av Philip Roth
* Slaughterhouse-Five av Kurt Vonnegut
* One Flew over the Cuckoo's Nest av Ken Kesey
* On Liberty av John Stuart Mill

Att bränna idéer och tankar

Spansk målning från 1400-talet av
Pedro Berruguete

Tydligen vill en kyrka i Florida på årsdagen av 11:e september-attentaten bränna Koranen i en stor offentlig ceremoni. Något som fått USA:s befälhavare i Afghanistan, general David Petraeus, att varna för att ett sådant bokbål kan leda till repressalier mot de amerikanska trupperna i Afghanistan.

Petraeus påpekar också väldigt nyktert att just bokbål är sådant talibaner håller på med. Pastor Terry Jones, som leder Dove World Outreach Center, säger att han kan förstå generalens oro, men att hans kyrka ändå tänker genomföra aktionen. För att skicka ett meddelande till alla radikala islamister.

Vilket meddelande är det? Att fundamentala och högerextrema kristna sekter är lika stora idioter som talibaner. Det enda ett brännande av Koranen kommer att leda till är att de talibaner och andra islamistiska grupper får vatten på sin kvarn. Så nu hoppas jag i slutändan att det inte blir något bokbål, men jag vågar inte hålla tummarna precis.

Terry Jones och hans kyrkas utspel har självklart lett till jämförelser med nazisternas bokbål under 30- och 40-talen, samt med inkvisitionens brännande av subversiv litteratur under medeltiden.

För mig är bokbål något av det värsta som finns. Det handlar inte om att det är papper som bränns eller ens innehållet i böckerna. Det handlar om symboliken. Att man hatar något eller någon så mycket att vill försöka bränna upp deras tankar och åsikter. Representerade av de brända böckerna.

Dagens citat: "Monday burn Millay, Wednesday Whitman, Friday Faulkner, burn 'em to ashes, then burn the ashes. That's our official slogan." (Ur Fahrenheit 451 av Ray Bradbury)

"While on the subject of burning books, I want to congratulate librarians, not famous for their physical strength, who, all over this country, have staunchly resisted anti-democratic bullies who have tried to remove certain books from their shelves, and destroyed records rather than have to reveal to thought police the names of persons who have checked out those titles.
So the America I loved still exists, if not in the White House, the Supreme Court, the Senate, the House of Representatives, or the media. The America I loved still exists at the front desks of our public libraries." (Ur A man without a country av Kurt Vonnegut)

"Närhelst de bränner böcker kommer de också, i slutet, att bränna människor." (Sagt av Heinrich Heine, vars böcker slängdes på bokbålen i Nazityskland.)