Litet hopp från Jojje till Agge

Ojsan, det dröjde visst lite innan årets första inlägg blev skrivet. Mycket beroende på att jag har varit fullt upptagen med A Feast for Crows, som är den fjärde boken av George R. R. Martins fantasyepos A Song of Ice and Fire. Nu när den är utläst så känner jag att jag kan koncentrera mig på annat än drakar, riddare och tronföljdskrig.

Istället ska jag nu koncentrera mig lite på en svensk litterär kung, som krigade och fejdade med många ur sin samtid, nämligen August Strindberg. 2012 har utsetts till Strindbergsåret med tanke på att det är 100 år sedan författaren dog.

Mitt ex av Röda rummet från 1928.

Detta i sig är väl inte något jag kommer att uppmärksamma särskilt mycket här på blogg då jag aldrig har varit överdrivet förtjust i den gode August. Fast Strindbergsåret känns i alla fall som ett perfekt tillfälle att återknyta bekantskapen med densamme. Därför har jag precis börjat läsa Röda rummet. Sedan får jag se om det blir mer läsning av Strindbergs böcker under året.

Fast då återstår bara att fråga. Vilken är din favorit ur Strindbergs digra produktion?

2011 - Då var denna saga all

Dags att sammanfatta 2011 här på BiblioPepe.

Årets bokstav på bloggen är fortfarande J. I alla fall om jag räknar på samma sätt som 2010. Av de författare jag skrivit om är J den mest förekommande begynnelsebokstaven i deras förnamn. Hela 23 stycken har det blivit, vilket innebär att sex nya namn tillkommit under 2011. På andra plats ligger fortfarande A med 21 poster, vilket innebär att tio tillkommit under året.

Årets bästa läsning bjuder på dött lopp mellan 2666 av Roberto Bolaño, Doktor Glas av Hjalmar Söderberg och Sorgesång för Easterly av Petina Gappah. Alla fantastiska på sitt sätt och värda att läsas om och om igen.

Årets mest oväntade läsning var nog ändå den engelske historikern Anthony Beevors tegelsten D-dagen. Långsam, detaljerad och uttömmande lyckades ta mig genom på ren vilja. I samma veva lovade jag mig själv att aldrig läsa någon av hans böcker igen.

Årets sämsta läsning var utan tvekan Ursäkta, men din själ dog nyss av Danny Wattin. För att citera min sågning av denna undermåliga roman: "...på sin höjd blir boken i sina värsta stunder mest en missriktad spydighet och sina bästa stunder en väl avvägd sarkasm, som man utan några större åthävor kan skaka av sig..."

Årets utmaning har varit att hålla motivationen för läsande och bloggande på toppnivå. Att den stundtals har varit låg vittnar både läslistan och inläggslistan om (se juli månad).

Årets projekt var att läsa fler novellsamlingar. Min målsättning var att läsa två i månaden. Vilket funkade under årets tre första månader. Sedan somnade det projektet in lite, även om det blev några novellsamlingar till under hösten.

Årets överraskning och årets bästa var självklart att Tomas Tranströmer äntligen fick Nobelpriset i litteratur. 2010 tippade jag att Tranströmer skulle få det, hade fel och tippade därför att Assia Djebar skulle bli årets pristagare. Jag är överlycklig att jag hade fel!

Årets vad tänkte jag på egentligen var att jag försökte kickstarta min sommarläsning med Buddenbrooks av Thomas Mann.

Årets fynd är utan tvekan George R. R. Martins fantasyepos A Song of Ice and Fire. Tätt följd av Dmitrij Gluchovskijs dystopi Metro 2033.

Årets längsta såg länge ut att bli 2666 med sina 1 053 sidor, men blev på upploppet omsprungen av A Storm of Swords på 1 128 sidor.

Årets kortaste blev den 78 sidor långa Bödeln av Pär Lagerkvist.

Årets mest oanade var ett telefonsamtal jag fick dagen innan midsommarafton där jag blev tillfrågad om jag ville vara med P4 Radio Kristianstads kulturpanel. Vilket jag nu har varit några gånger.

Årets tack går som vanligt till alla som läser mina inlägg här på bloggen, till alla som delat med sig av tankar och idéer i kommentarsfälten och till alla andra bokbloggare och boktyckare som inspirerat och utmanat mig.

Årets facit blev:
* 66 lästa böcker, varav 50 romaner, 11 novellsamlingar och 5 övriga (det vill säga biografier, fakta och debatt.)
* Sammanlagt sidantal blev 24 626, det vill säga ca 2052 sidor i genomsnitt per månad.
* 35 böcker lästes på svenska och 31 på engelska.
* Böckerna har följande originalspråk: engelska (44 st), svenska (10 st), spanska (3 st), ryska (3 st), franska (2 st), japanska (2 st), danska (1 st) och italienska (1 st)

Klicka på den här länken så kommer du till 2011 års läslista.

GOTT NYTT ÅR

önskar

BiblioPepe

December - Snabbversionen

I vanliga fall brukar jag publicera det här inlägget den siste i varje månad. Fast nu är ju december lite speciellt med tanke på att det inte bara är en månad som tar slut utan även ett år. Därför börjar jag i dag med att göra min sedvanliga månadssammanfattning och så får snabbversionen av 2011 som helhet vänta tills i morgon.

December månad har gått i fantasyns tecken eftersom jag började läsa George R. R. Martins magnifika epos A Song of Ice and Fire och har hittills hunnit med de tre första böckerna. För att lätta upp min djupdykning in i Martins fantasyvärld varvade jag med att läsa lite annat smått och gott, nytt och gammalt.

Dessutom fortsatte jag traditionen med att bjuda på en julkalender. Årets tema var böcker som blivit film och/eller tv-serier. Klicka här för att kolla in årets och förra årets julkalendrar.

Här kommer december månads facit:
* Fem lästa böcker, alla romaner
* Sammanlagt sidantal blev 3 370
* Alla lästes på engelska.
* Engelska var också originalspråket på alla böckerna

Årets sista månadsläslista kommer här:
* A Game of Thrones av George R. R. Martin
* The Imperfectionists av Tom Rachman
* A Clash of Kings av George R. R. Martin
* The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald
* A Storm of Swords av George R. R. Martin

Jag nominerar följande

Förra året delades bokbloggarnas litteraturpris ut för första gången och gick då till Carin Gerhardsen och hennes bok Vyssan lull.

Eftersom jag var med och nominerade till priset förra året får jag i år vara med i juryn som röstar fram årets pristagare. Förutom det tänkte jag även vara med och nominera böcker till 2011 års upplaga av priset.

Här kommer listan på mina nomineringar (utan inbördes ordning):

• Priset man betalar av Lionel Shriver
• De hemlösa av Yiyun Li
• Be för mig i tusen år av Yiyun Li
• Black Bazar av Alain Mabanckou

Lucka 24: Richard III

"Now is the winter of our discontent / Made glorious summer by this sun of York;"

Det har blivit julafton och dags att öppna den sista luckan i årets julkalender. Bakom den hittar vi en engelsk kung odödliggjord av barden själv, William Shakespeare. Nu kanske vän av ordning protesterar och menar att Richard III är en pjäs och inte en bok. Då kontrar jag med att en pjäs faktiskt går att läsa tyst för sig själv och jag kan verkligen rekommendera att man gör det med Richard III.

En av de bästa versioner jag sett av denna pjäs är Ian McKellens filmatisering från 1995. Där tar han berättelsen och placerar den i 30-talets England och låter kung Richard bli en fascistisk diktator. Förutom Ian McKellen själv kan man njuta av lysande skådespelarinsatser från bland annat Maggie Smith, Jim Broadbent, Annette Bening, Robert Downey Jr., Kristin Scott Thomas och Nigel Hawthorne.

Dialogen har behållits oförändrad från Shakespeares förlaga vilket väl kontrasterar och kompletterar filmens 30-talsinramning. Dessutom är det uppfriskande att skådespelarna pratar med sina egna dialekter vilket främst innebär att de amerikanska stjärnorna slipper vricka tungan kring tillgjord Queen's English.

Här kommer i alla fall ytterligare en scen och det är den inledande där Ian McKellen levererar en av pjäsens mest kända monologer.

Lucka 23: Frankenstein

"I am by birth a Genevese, and my family is one of the most distinguished of that republic."

Näst sista luckan har öppnat och har finns ytterligare ett monster, dock inte lika sofistikerat som vampyren. Dessutom hittar vi här kalenderns första och sista parodi. Jag menar förstås Mary Shelleys klassiska, gotiska skräckroman Frankenstein; or the Modern Prometheus och Mel Brooks roliga parodi på denna Young Frankenstein med bland annat Gene Wilder, Madeline Kahn och Marty Feldman i rollerna.

Själva romanen skrevs 1816 när den då 18-åriga Mary tillbringade sommaren tillsammans med sin älskare (och senare make) poeten Percy Bysshe Shelley och dennes vän Lord Byron vid Genevesjön. För att underhålla varandra på kvällarna skulle varje person i sällskapet skriva en berättelse och sedan läsa upp den för de övriga. Mary började då skriva Frankenstein, först tänkt som en novell, sedermera omarbetad till roman.

Självklart har boken legat till grund för ett otal filmer. De flesta glömmer man bort så fort eftertexterna rullar förbi. En av de som stannar kvar hos en är dock Brooks parodi från 1974 och en anledning till att jag har valt just den är att den är nog den första kontakten jag fick med Mary Shelleys romanfigur.

Mel Brooks sätter fokus på sonsonen till det ursprungliga monstrets skapare, en man som förtvivlat försöker undkomma sin ökände farfars rykte. I så hög grad att han till och med kallar sig Fronkonsteen, vilket föranleder en av filmens roligaste om hur just namnet Igor uttalas. Tyvärr kunde jag inte hitta den på Youtube. Därför bjuder jag på denna istället.

Lucka 22: The Lord of the Rings

"When Mr. Bilbo Baggins of Bag End announced that he would shortly be celebrating his eleventy-first birthday with a party of special magnitude, there was much talk and excitement i Hobbiton."



Återigen är det en filmserie baserad på en bokserie som dyker upp när en lucka öppnas. Nu när vi är framme är det J.R.R. Tolkiens magnifika fantasyepos från 50-talet och Peter Jacksons filmatiseringar från början av 2000-talet.

Länge ansågs det omöjligt att göra film på de tre böckerna. Mycket beroende på att Tolkien själv ställde otroligt höga krav på eventuella adaptioner. Flera av de tidiga försöken rörde sig kring olika former av animerade filmer. 1978 kom så det första fullbordade försöket, nämligen Ralph Bakshis fruktansvärda tecknade version. Mår fysiskt illa bara jag tänker på hur dålig den är.

Slutligen kom så nyheten att Peter Jackson skulle filma böckerna. Något jag under väldigt lång tid betraktade med tilltagande skepsis, särskilt sedan han beslutade att ge rollen som Frodo till Elijah Wood. Under en tid var jag till och med fast besluten att överhuvudtaget inte se filmerna.

Nu är jag så otroligt glad att jag slutligen resignerade, för redan under de inledande scenerna av den första filmerna var jag frälst. Peter Jackson åstadkommit en filmatisering som är trogen originalet utan att ge avkall på den cineastiska upplevelsen. Jag till och med förlät Peter Jackson för allt han tvingades skära bort för att få det att funka på bioduken.

Och nu är det snart dags för premiär av The Hobbit. Jag längtar och jag hoppas att den är lika bra som trilogin.