onsdag 21 december 2011

Lucka 21: Orlando

"He – for there could be not doubt of his sex, though the fashion of the time did something to disguise it – was in the act of slicing at the head of a Moor which swung from the rafters."



När lucka 21 öppnas hittar en av två anledningar till att Virginia Woolf borde ha fått Nobelpriset i litteratur. Nämligen Orlando: A Biography från 1928, hennes kanske mest kända och signifikanta verk. Orlando är en halvbiografisk roman, till viss del baserad på författaren och tillika Virginias älskarinna Vita Sackville-Wests liv. 1992 blev boken film med Tilda Swinton i huvudrollen.

Huvudkaraktären Orlando är en ung man i det elisabetanska England, som en dag bestämmer sig för att inte bli gammal. Under en kort tid är han även drottning Elizabeths älskare. Efter att ha levt en mycket lång tid faller han en dag i sömn. För att sedan vakna upp som kvinna. Och fortsätta framleva sina dagar i 1700-, 1800- och 1900-talets Storbritannien.

Mitt problem märker jag är att det var så länge sedan jag läste boken och såg filmen att jag knappt minns något av dem, förutom att hur bra det var. Nu köpte jag ju boken till mig själv i julklapp, så det får nog bli omläsning på den i mellandagarna. Och omtittning på filmen såklart!

Just det! Den andra anledning till att Virginia Woolf borde fått Nobelpriset är självklart Mrs. Dalloway.

tisdag 20 december 2011

Lucka 20: Låt den rätte komma in

"'Och vad tror ni det här är för nåt, då?'"



Ytterligare en vampyr dyker upp nu när lucka nummer 20 öppnas. Kanske även den vampyrskildring som skrämmer mest. För John Ajvide Lindqvist återuppfinner inte bara vampyrmyten i sin roman Låt den rätte komma in utan låter den komma nära läsaren och bli vardaglig.

En känsla som bara förstärks ytterligare i Tomas Alfredssons utmärkta filmatisering från 2008. Med varsam hand har han överfört boken och det som gör den så fantastisk till bioduken. I kombination med skådespelarinsatserna gör detta filmen till en ren cineastisk njutning.

Dock har jag ännu inte vågat se den amerikanska remaken av filmen. Risken finns ju att jag blir besviken med tanke hur mycket jag gillar både boken och Tomas Alfredssons version. Så nu är frågan; vågar jag se den amerikanska filmen?

måndag 19 december 2011

Lucka 19: Harry Potter

"Mr and Mrs Dursley, of number four, Privet Drive, were proud to say that they were perfectly normal, thank you very much."



Lucka 19 har öppnats och bakom den finns en väldigt speciell pojke, men som från början inte vet hur speciell han är. Precis som med böckerna har filmerna om Harry Potter blivit bättre och bättre. Fast även om serien består av sju böcker och åtta filmer, så kan historien om Harry Potter och hans vänner i slutändan ses som en bok och en film, ovan representerade av den första meningen i den första boken samt trailern till den sista filmen.

Både böckerna och filmerna om Harry Potter är så pass välkända att jag knappast behöver berätta särskilt mycket om dessa. Istället tänkte jag dela med mig av ett läsminne kopplat till just Harry Potter and the Order of the Phoenix.

Jag beställde den från en nätbokhandel som fort den kom ut i England och fick vänta ganska många veckor innan den levererades. När den slutligen kom var det sommaren 2003 och jag befann mig mitt i en intensiv omtentaperiod. Det vill säga jag pluggade runt tio till tolv timmar om dagen för att klara några tentor. Då kom den!

Glad i hågen sprang jag i väg till posten och hämtade mitt paket. Fast besluten att inte börja läsa förrän dagens pluggande var överstökat, som ett slags belöning. Jag hann knappt komma hem förrän jag låg i soffan och läste. Runt tolv timmar senare hade jag läst ut den femte Harry Potter-boken. Jag pausade endast för att laga mat. Så fast var och är jag i J.K. Rowlings magiska universum.

Det var en liten anekdot om mitt förhållande till berättelsen om Harry Potter. Förutom filmerna har Rowlings böcker även gett upphov till ett stort antal parodier. En favorit är Potter Puppet Pals. Här nedan kan du ta dig en titt på just den speciella företeelse.

söndag 18 december 2011

Lucka 18: Sherlock Holmes

"In the year 1878 I took my degree of Doctor of Medicine of the University of London, and proceeded to Netley to go through the course prescribed for surgeons in the army."


Det är världslitteraturens mest kända detektiv som dyker upp när lucka 18 öppnas. Just böckerna om Sherlock Holmes plöjde jag under en semesterresa när jag var 14, sedan dess har jag faktiskt inte läst dem och personligen har jag aldrig riktigt fastnat för Doyles deckarhjälte. Även om han onekligen är en mycket fascinerande karaktär.

Min främsta kontakt med Holmes har varit film och television. Där har ju självklart kvaliteten på adaptionerna varierat kraftigt genom åren. Fast min favorit dök upp på tv för ungefär ett år sedan. Självklart pratar jag om tv-miniserien med Benedict Cumberbatch som Holmes och Martin Freeman som Watson.

En nyskapande och spännande tolkning samt en välbehövlig modernisering av själva sättet att berätta historien om Holmes. Det här med att placera en karaktär i en annan tid än den man är van att se honom/henne är vanskligt. Det kan gå på röven och bara bli uselt eller så funkar det över förväntan. Vilket Sherlock från 2010 gör. Dessutom lyfts hela serien ytterligare av just Cumberbatchs och Freemans rolltolkningar av Holmes respektive Watson. 

lördag 17 december 2011

Årets litterära julklapp...

...till mig själv blev fyra klassiska romaner. Orlando: A Biography, To the Lighthouse och The Waves av Virginia Woolf samt The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald.

Det är också den sistnämnda jag tänker sätta tänderna i först när jag läst ut A Clash of Kings. Mest för att få lite omväxling från mitt pågående A Song of Ice and Fire-läsmaraton.

Lucka 17: Brokeback Mountain

"Ennis Del Mar wakes before five, wind rocking the trailer, hissing in around the aluminum door and window frames."



Även bakom lucka 17 finns det en film som retar tårkanalerna. En film som blev en sensation när den kom för sin uppriktiga skildring av en kärlek som var dömd på förhand. Ang Lees mästerverk Brokeback Mountain från 2005 är baserad på en novell med samma namn av Annie Proulx.

De två unga männen Ennis och Jack träffas och blir vänner sommaren 1963 på berget Brokeback i Wyoming när de arbetar som fåraherdar. En vänskap som utvecklas till en himlastormande förälskelse och förbjuden. Sedan får vi följa de genom åren, hur de lyckas träffas några korta stunder varje år samt deras kamp att undkomma det samhälle som fördömer deras kärlek.

Filmen följer novellen troget och är lika känslosamt drabbande. Ang Lee har verkligen behandlat sitt källmaterial med ömsinthet och respekt. Filmen kompletteras dessutom av ett helt fantastiskt soundtrack, som även funkar på egen hand. Nedan kan ni lyssna på min favorit från soundtracket, He was a Friend of Mine med Willie Nelson.

fredag 16 december 2011

Lucka 16: Of Mice and Men

"A few miles south of Soledad, the Salinas river drops in close to the hillside bank and runs deep and green."


Bakom lucka 16 hittar vi ett verk som alltid får mig att gråta. Det räcker med att jag tittar på trailern eller läser baksidestexten på boken. John Steinbecks Of Mice and Men är en av de starkaste läsupplevelser jag någonsin erfarit och Gary Sinise har i sin filmatisering från 1992 hittat exakt samma ton, utan att det blir smörigt och kletigt.

Of Mice and Men är en kort, men slagkraftig berättelse om det kringresande lantarbetarna George and Lennie i depressionens Kalifornien. George är liten, kvick och intelligent medan Lennie är stor och stark men förståndshandikappad. Tillsammans rör de sig från jobb till jobb för att tjäna sitt levebröd, men drömmen är att de en gång ska kunna köpa en egen farm och "live of the fatted land", som Lennie uttrycker det.

Tyvärr blir det som Robert Burns skriver i den dikt som gett romanen sitt namn: "The best laid schemes o' mice an' men / Gang aft agley" ("De vackraste och klokaste planer / både av möss och människor / går ofta till spillo").

Jag kan dock inte exakt sätta fingret på vad det är med denna historia som alltid rör mig till tårar. Men det är en väldigt fin skildring av vänskap, sammanhållning och framtidshopp. I filmen gör Gary Sinise ett hästjobb, både som regissör och i rollen som George, men det är John Malkovichs film från början till slut. Hans porträtt av Lennie är slår an varenda känslosträng i kroppen.

Lite kuriosa är att Horton Foote, som skrev manus till denna film, även skrev manuset till To Kill a Mockingbird.