Bitterljuvt i-landsproblem

Jag har kollat runt lite på andra bloggar dagarna efter Bokmässan och det känns som om det inte bara är jag som har drabbats av lite bokmässebaksmälla.

Jag var där i två väldigt intensiva dagar och hann med jättemycket, även om det förstås inte känns tillräckligt. Borde nog hunnit trycka in något seminarium till i schemat, fast jag vet att det var i princip omöjligt.

Nu är jag tillbaka i den grå vardagen och då kom jag att tänka på den kära tegelstensutmaningen. Jag håller ju på med Rosens namn av Umberto Eco. Hunnit ungefär halvvägs genom den och är fast som bara den.

Måste dock ta en liten paus, har två recensionsexemplar som ligger och väntar på mig. Båda ska läsas och recenseras nu i oktober. Och nej det är inga vanliga recensioner som görs för bloggen, utan de ska publiceras på en kultursida nära dig (om du bor i Skåne vill säga).

Funderar nu mest på när jag ska hinna läsa alla mina andra inköp på mässan. Den första av mina bokmässeböcker avklarades på tåget hem (recension här), men jag har ytterligare tre som ska läsas. Ett bitterljuvt i-landsproblem minst sagt.

Recension: Udda verklighet av Nene Ormes

På vägen hem från Göteborg läste jag ut den första av böckerna jag köpte på Bokmässan. Udda verklighet är skriven av Nene Ormes som till vardags jobbar på SF-bokhandeln i Malmö och det är hennes debutroman.

Udda verklighet är en fantasyroman, men öppna den inte och förvänta er eteriska alver, dreglande orcher och svarta torn med onda trollkarlar. Nej, Nene Ormes bok tillhör genren urban fantasy och utspelas helt och hållet i Malmö år 2010.

Bokens huvudperson är den unga kvinnan Udda som lider av insomnia och när hon väl lyckas somna drömmer hon väldigt verkliga mardrömmar. Det är mycket tack vare grannen och vännen Daniel som gör att hon klarar av sin tillvaro.

Boken börjar också med att läsaren kastas rakt in i en av Uddas mardrömmar där en kvinna flyr för sitt liv över bangården vid Malmö centralstation. Förföljd av en flock gläfsande och ylande hunder, eller är det vargar?

Nene Ormes 

Foto: Andreas Rasmusson

Uddas vän Daniel är övertygad om att hon drömmer sanndrömmar och beger sig ut till bangården för att undersöka. Hans försvinnande gör att Udda slutligen får kontakt med en parallell värld i Malmö, befolkad av personer med märkliga krafter, som kallar sig för sära. Allt från hamnskiftare via orakel till lotsar som kan föra sig själv och andra personer fram och tillbaka genom tiden.

Hela boken är skriven i jag-form ur Uddas perspektiv. Den enda gång Nene Ormes byter till tredje person är i Uddas drömmer. Något som hjälper mig som läsare att hålla isär Uddas verklighet från hennes drömmar.

En väldigt stor behållning med boken är just det faktum att den utspelas i Malmö. Nene Ormes tar med sig läsaren genom staden. Förutom bangården spelar även Turning Torso en inte alltför obetydlig roll. Hela boken innehåller miljöbeskrivningar med hög igenkänningsfaktor för alla som någon gång har varit Malmö.

Även om man som läsare nu inte skulle känna igen miljöbeskrivningarna (alla har ju kanske inte besökt Malmö) så är det uppfriskande med en fantasyroman som utspelar sig i en svensk stad. När hände det senast?

Dessutom är svenska fans av fantasy inte direkt bortskämda med böcker skrivna på svenska. Den mesta fantasylitteratur som säljs i Sverige har engelska som ursprungsspråk. Därför är det på tiden att vi får högkvalitativa fantasyromaner skrivna på svenska för en svensk publik.

Hämtad från Wikipedia.
Länk till bild.

För just hög kvalitet kännetecknar Udda verklighet. Språket är enkelt, men blir aldrig simpelt. Det håller högt ett högt tempo och Nene Ormes får till den där ogripbara kvaliteten. Den som lättast illustreras med följande yttrande: "Jag ska bara läsa ett kapitel till." För så är det genom hela boken. Jag lägger inte ner den förrän jag har läst sista ordet i den sista meningen i det sista kapitlet.

Dessutom skriver inte Nene Ormes en på näsan som läsare. Utan istället låter hon mig som läsare dra mina egna slutsatser och presenterar inte information förrän det är absolut nödvändigt. Även om jag tycker detta är ett drag som i grunden är positivt, så finner jag det stundtals irriterande.

För det leder till ibland att vissa karaktärer och vissa skeenden blir lite väl skissartade och svåra att få grepp om. Fast det innebär visserligen att Nene Ormes lyckas med konststycket att få mig som läsare att vilja ha mer.

För det är just det jag vill. Jag vill ha mer udda verklighet. Jag vill läsa fler berättelser som utspelar sig i Uddas Malmö. Jag vill veta mer om de sära och deras värld. Så jag hoppas lite att Nene Ormes fortsätter med skriva romaner som utspelar sig i de säras Malmö.

Romanen Udda verklighet får mig verkligen att se fram emot kommande böcker av Nene Ormes. Men den ger mig också höga förväntningar. Nu ska jag bara ge mig ut och hitta alla platser som beskrivs i boken. Framförallt vill jag hitta dörren i närheten av Drottningtorget.

Dagens citat: "Det var Malmö som började. En dag när jag promenerade till bussen på samma invanda väg som vanligt fick jag syn på en port i ett plank. Jag var helt säker på att där aldrig funnits någon port tidigare och ändå såg den ut som om den alltid funnits där. När jag började fundera över varför jag inte sett den förut och om det fanns fler platser som man bara såg vid speciella tillfällen så var steget inte långt till att fundera över vilka personer som fanns där, bakom de dolda portarna." (Nene Ormes om hur hon fick idén till Udda verklighet.)

"Reality leaves a lot to the imagination." (John Lennon)

"To think that realistic fiction is by definition superior to imaginative fiction is to think imitation is superior to invention." (Ursula K. Le Guin)

Prat i kvadrat

En reflektion så här när jag precis lämnat mässan. Varje gång jag gick förbi Piratförlagets monter stod Jan Guillou där och snackade. En fråga som då genast dyker upp är följande: Har Jan Guillou lyckats med konststycket att prata fyra dagar i sträck? Jag tror det är möjligt. Det handlade ju om hans favoritämne. Jan Guillou.

Vinst eller nitlott?

Rädda Barnens monter var nog en av de bästa. Där fick en ny chans i livets lotteri. Snurra på hjulet (se bilden) och se vilket land du föds i. Jag hamnade i Kina, de flesta som snurrar får Indien som födelseplats. Precis som i verkligheten. Sverige då? 0,08 procent av alla barn som föds i världen varje år föds i Sverige.

Livet, universum och lite till...

Nyss utkommen från en paneldiskussion där bland annat författaren Peter Hamilton diskuterade livets stora frågor med utgångspunkt i både SF och den mänskliga erfarenheten. Självklart avhandlades teknologi, men även kärlek, sexualitet och ideologi debatterades.

Nyfikenheten väcktes

Bonniers monter där Carin Hjulström pratar om sig själv och sina bok. Har inte läst henne tidigare men nu blev jag nyfiken.

Rond 2

Dags för dag två av min bokmässeupplevelse. Jag har precis satt mig på spårvagnen. Dagen kommer mest ägnas åt seminarier, men ska även försöka hittar några fynd till. Jag har ju redan köpt alla böcker jag bestämde mig för att köpa. Så allt utöver det är en bonus.