Vi befinner oss i amerikanska södern. Året är 1953 och den vite apotekaren J.T. Malone i den lilla staden Milan i delstaten Georgia börjar känna sig krasslig. Till sin fasa får han diagnosen leukemi.
Fast Klocka utan visare är inte berättelsen om en man som kämpar mot sin cancer. Det är en bara detalj som finns där i bakgrunden. En detalj läsaren ständigt påminns om.
Klocka utan visare är en roman om rasism och ett samhälle som lever i det förflutna, där vita bestämde och svarta lydde. Ett samhälle som står på gränsen att släpas in i moderniteten med fötterna före. Och det är signifikant att mot slutet av berättelsen noteras det att Högstadomstolen har fattat sitt banbrytande beslut Brown v. Board ofEducation där det slutgiltigt slogs fast att rassegregerade skolor strider mot konstitutionen.
 |
| Carson McCullers, 1959. Foto: Carl Van Vechten |
J.T. Malone är dock bara en kugge i Carson McCullers enastående romanbygge. För denne söker snabbt stöd och hjälp hos sin gode vän, domaren Fox Clane. En sann sydstatspatricier som på sin ålders höst skissar på planer att föra den amerikanska södern tillbaka till tiden innan inbördeskriget. Samtidigt har domarens sonson Jester börjat uppleva ett politiskt och sexuellt uppvaknande. Han ifrågasätter inte bara den institutionella rasismen utan även den heterosexuella normen. Jester dras också till romanens fjärde huvudfigur; Sherman Pew är en ung svart, föräldralös man med blå ögon. Han är egensinnig, högfärdig och ständigt på jakt efter bekräftelse på sin egen förträfflighet.
Carson McCullers styrka är att genom hela romanen långsamt bygga upp den oundvikliga konflikt som slutligen blir berättelsens tragiska klimax. För de individuella karaktärerna är i grunden ganska sympatiska. Det är lätt att ignorera och bortförklara deras dåliga sidor, men allt eftersom blottläggs de karaktärsdrag som vi helst vill ignorera. J.T. Malones feghet, Fox Clanes oförmåga att ta ansvar för sin åsikter och handlingar, Sherman Pews destruktiva högmod och Jesters konflikträdsla. Med hjälp av sin kvartett av karaktärer kastar Carson McCullers ett oblitt och avslöjande strålkastarsken över sydstaternas fördomar och underliggande konflikter. Och trots att romanen är 50 år gammal känns den ändock relevant för vår samtid.
Klocka utan visare publicerades 1961, bara ett år efter att Harper Lee hade fått sin roman To Kill a Mockingbird utgiven. Och det ligger nära till hands att dra paralleller mellan de båda verken eftersom de behandlar den påtagliga och tydliga rasism som präglade sydstaterna vid den tiden romanerna skrevs. I båda verken förekommer rättegångar där svarta män blir oskyldigt dömda för att de råkar ha fel hudfärg och fallen leder både direkt och indirekt till ohyggliga konsekvenser för de inblandade och deras familjer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar