Recension: The Rogue av Trudi Canavan

Trudi Canavan har blivit en favorit för mig bland samtida fantasyförfattare ända sedan jag läste hennes The Black Magician Trilogy (TBMT). Visserligen gillade jag inte hennes Age of the Five Trilogy som jag upplevde som ganska så träig och ofärdig. Därför var det glädjande att hon valde att satsa på att utveckla den värld som hon etablerat i TBMT.

Först kom det en prequel (förhistoria) som hette The Magician's Apprentice och som gav mycket välbehövlig bakgrundsinformation till hennes fantasyvärld och bidrar med många välbehövliga pusselbitar. Dessutom krattade den manegen för uppföljartrilogin, The Traitor Spy Trilogy (TTST). Första delen i TTST recenserade jag här och jag gillade den skarpt.

Tyvärr är jag inte lika entusiastisk rörande The Rogue, den andra boken i serien. Den innehåller allt det som gjort alla de andra böckerna så bra. Det drivande språket, de återkommande diskussionerna om kön, klass och sexualitet samt de mångfacetterade karaktärerna. Ändå infinner inte magin sig, som den gjorde i de tidigare böckerna om Kyralias magikergille.

Jag försöker sätta fingret på vad det är som saknas, men det är undflyende och oroande icke-konkret känsla. Möjligen är det den långa startsträckan det som dämpar min entusiasm, men samtidigt har det varit ett problem med alla Trudi Canavans böcker. Hon tar god tid på sig innan berättelsen varvar upp, men i The Rouge är startsträckan längre än normalt.

Fast nu ska jag inte avskräcka er. För den sista tredjedelen av boken är riktigt spännande, särskilt när några av de röda trådarna avslutas, medan andra lämnas i cliffhangers som faktiskt lovar gott inför trilogins sista del. Och jag hoppas verkligen hon får till en rejäl nagelbitare som bränner till på samma sätt som hon lyckades så väl med i TBMT.

Därefter hoppas jag att Trudi Canavan låter Kyralias magikergille vara. Dels för att det känns som hon, i alla fall för tillfället, har nått vägs ände med denna värld och dess karaktärer. Dels för att jag gärna vill se vad hon kan åstadkomma med andra fantasyvärldar. För mig hade hon gärna fått ge sig in i science fiction-genren, det hade varit kul att se vad Trudi Canavan hade kunnat få till med en sådan historia.