lördag 31 mars 2012

Mars – snabbversionen

Mars månad och årets första kvartal är över och därmed dags för ännu en sammanfattning. Både läs- och skrivmässigt har mars varit väldigt bra. Sju böcker har det blivit och nästan lika många recensioner.
Min recension av Gunnar Ardelius roman Friheten förde oss hit, som publicerades i Skånskan den 27 mars, ledde till en givande mailkonversation med en läsare. Vi nådde aldrig någon konsenus i sakfrågan, men han var mycket trevlig och meddelade att han hade införskaffat boken.
Självavslutade jag mars månad med att göra ett efterlängtat bokinköp, nämligen A Dance with Dragons, som är den femte boken i George R.R. Martins fantasyserie ASong of Ice and Fire.

Facit för mars blev följande:
* Sju lästa böcker, varav sex romaner och en reportagebok
* Sammanlagt sidantal blev 1724.
* Alla sju lästes på svenska.
* Fem har engelska som originalspråk, en har svenska och en har franska.

Och här har ni läslistan:
* Stiftelsen av Isaac Asimov
* Stiftelsen och Imperiet av Isaac Asimov
* Den segrande Stiftelsen av Isaac Asimov

tisdag 27 mars 2012

Läs min recension

I dag publicerade Skånska Dagbladet min recension av Gunnar Ardelius roman Friheten förde oss hit. En mycket välskriven och gripande roman som jag verkligen kan rekommendera alla att läsa. Boken utspelar sig i Liberia i slutet på 60-talet dit en familj anländer för att pappan har fått jobb på gruvbolaget Lamco.

Här har ni länken till min recension.

Recensionen ledde också till att jag fick ett brev från en läsare som reagerade både på min recension och bokens handling. Han hade själv jobbat för Lamco på 60-, 70- och 80-talen och ville nyansera bilden av gruvbolaget. Även om jag inte höll med honom i sak till hundra procent var det trevligt att få ett välformulerat och sakligt brev med synpunkter.

tisdag 20 mars 2012

En minskande läshög

Bilden ovan tog för snart två veckor sedan. Den visar stolen jag använder som nattduksbord och de åtta böcker som då låg på den. Nu är det ju inte så att jag läser alla samtidigt. Inte ens jag är sådan galen parallelläsaren, försöker begränsa mig till max tre stycken böcker åt gången. Fast tekniskt sett var det ju elva böcker som låg där, eftersom den översta är en trilogi där alla delarna samlats i ett och samma band. Fast nu har jag lyckats avverka en stor del av högen. På de nio dagar som gått sedan bilden tagits har jag läst ut fem av böckerna.

Hela Stiftelsetrilogin av Isaac Asimov, Ugglemasken av Brigitte Gacha och Friheten förde oss hit av Gunnar Ardelius har betats av. En recension av den förstnämnda kan du läsa här. De övriga två har jag läst för Skånskans räkning och därför ber jag att få återkomma med länkar till de recensionerna. Närmast på tur står nu Moonwalk med Einstein av Joshua Foer, yngre bror till författaren Jonathan Safran Foer. Även den ska recenseras för Skånskan, så även där återkommer jag med länk.

tisdag 13 mars 2012

Recension: Stiftelsetrilogin

Efter att ha läst färdigt hela Stiftelsetrilogin tänker jag ge en samlande recension av alla tre böckerna i serien, istället för att skriva en separat för varje bok. Trilogin består av de romarna Stiftelsen, Stiftelsen och Imperiet samt Den segrande Stiftelsen och de fyra av de fem delarna den första romanen består av tillhör något av det tidigaste Isaac Asimov skrev.

Här lade han hela grunden till sin Vintergatshistoria som börjar med hans Robot-serie, fortsätter med Imperie-romanerna och avslutas med sviten av Stiftelseböcker. Inspirationen till Stiftelsetrilogin sägs Asimov ha fått från Edward Gibbon och hans sex volymer om detromerska rikets nedgång och fall. I princip har Isaac Asimov förflyttat hela det romerska imperiet till människans avlägsna framtid och Stiftelsen tar sin början precis när förfallet börjar märkas.

Isaac Asimov, 1965
Och det här är hela Stiftelse-svitens hjälte träder in. Hari Seldon har utvecklat psykohistorien, en vetenskap som på matematisk väg kan förutse mänsklighetens framtid och utifrån den har han utvecklat Seldonplanen, som inte kan hindra Vintergatsimperiet från att kollapsa. Däremot kan den förkorta det efterföljande galaktiska kaoset från 30 000 till 1 000 år. I planen ingår blandat att etablera en vetenskaplig stiftelse i Vintergatans utkant vars enda uppgift är att samla och bevara människans samladekunskap. Det är också denna Stiftelse som på 1 000 ska växa och utvecklas till det nya Vintergatsimperiet.

I den första boken, Stiftelsen, skildras de första skälvande åren av Stiftelsen och Seldonplanens vandring mot förnyad galaktisk enhet. I bok nummer två, Stiftelsen och Imperiet, har Stiftelsen mognat och där skildras dels konfrontationen med de sista resterna av det gamla imperiet. Därefter dyker det upp en oförutsedd anomali som hotar att omkullkasta hela Seldonplanen och förstöra psykohistorien. I bok nummer tre, Den segrande Stiftelsen, hanteras Seldonplanens kris och galaxens historia återförs i rätt spår.

Från min ganska så anemiska sammanfattning av handlingen låter det nog som tre riktigt knastertorra böcker. Men de är riktigt spännande och svindlande i sitt omfång. Ett myllrande galleri av karaktärer bidrar också till den episka tonen och känslan av att det är en historiebok skriven hundratals år efter händelserna.

Den första boken, Stiftelsen, publicerades redan på fyrtiotalet i form av noveller i tidskriften Astounding Magazine och på femtiotalet samlades dessa i bokform som sedan följdes av de två övriga böckerna i trilogin. Det är också i denna serie som några av Asimovs mest oförglömliga och ikoniska karaktärer gör sin entré, främst då Hari Seldon, som även fungerar som Asimovs alter ego. Men även Salvor Hardin, vars aforismer speglade Asimovs egna värderingar. Den mest berömda av dessa aforismer torde vara: ”Våld är den inkompetentes sista utväg”.

torsdag 8 mars 2012

Tio boktips dagen till ära

Övre raden från vänster: Harper Lee, Hilary Mantel, Petina Gappah,
Yiyun Li och Selma Lagerlöf. Undre raden från vänster: Wisława Szymborska, 
Maria Wine, Toni Morrison, Virginia Woolf och Ursula K. Le Guin
Den 8 mars är som bekant internationella kvinnodagen. Dagen till ära tänkte jag helt enkelt bara tipsa om tio kvinnliga författare vars böcker jag tycker väldigt mycket om.

Det är en salig blandning av det mesta. Nationalitet, genrer och tidsperioder. Jag rekommenderar varmt att ni läser varje bok på min lista.

Listan med mina rekommendationer är skriven utan någon inbördes rangordning.
* Lövsus i Moll av Maria Wine
* Dikter 1945-2002 av Wisława Szymborska

Hoppas ni får en trevlig lässtund!

fredag 2 mars 2012

Recension:
Hari Seldon och Stiftelsen av Isaac Asimov

Fortsätter min genomläsning av Isaac Asimovs Stiftelseromaner och har nu avslutat Hari Seldon och Stiftelsen, som är den andra boken enligt seriens inre kronologi. I verkligheten blev den Isaac Asimovs sista och gavs ut postumt 1993.

Boken beskriver utvecklingen av psykohistorien över de 50 år som skiljer Preludium till Stiftelsen och Stiftelsetrilogin åt. Hari Seldon och Stiftelsen är uppbyggd av fem separata delar där det förflyter runt tio år mellan varje del. I de olika delarna ställs Hari, hans familj och vänner inför olika problem av både psykohistorisk och personlig natur. Dessutom ges man som läsare en ständig påminnelse om Vintergatsimperiets långsamma, men oundvikliga förfall.

I min recension av Preludium till Stiftelsen skrev jag att det kvittade om man läste böckerna enligt den interna kronologin eller i den ordning de skrevs. Efter omläsningen av Hari Seldon och Stiftelsen tänker jag revidera min tidigare ståndpunkt. Läs böckerna i den ordning de skrevs. Detta för att undvika att få vissa, för historien, viktiga överraskningar spolierade.

Den främsta förtjänsten med Hari Seldon och Stiftelsen är att Isaac Asimov utvecklar och nyanserar sina karaktärer, särskilt då sin huvudkaraktär Hari Seldon. Tyvärr lider översättningen av samma problem som Preludium till Stiftelsen. Asimov leker mycket med språket och tvetydiga ord som inte går att översätta riktigt bra.

torsdag 1 mars 2012

Två nya bekantskaper

En av de bästa sakerna med att recensera böcker åt en dagstidning är att ens litterära vyer vidgas automatiskt när ens redaktör ger en böcker skrivna av författare man aldrig hört talas om. Böcker som man aldrig läst annars. Jag hade till exempel aldrig upptäckt Yiyun Li om inte min redaktör Gunilla hade bett mig recensera den.

Och i onsdags var det dags igen. Två nya recensionsböcker hamnade hos mig. Ingen av dem stod på min önskelista på recensionsböcker inför vårsäsongen. Därför ska det bli kul att få stifta bekantskap med Joshua Foer (yngre bror till Jonathan Safran Foer) och hans Moonwalk med Einstein samt med Brigitte Gacha och hennes Ugglemasken.

Låt läsandet börja!